Text: Ingela Hofsten / Illustration: TBD
Alla har vi sett dem – kulturtanterna. De som befolkar stora delar av teaterhusen och biosalongerna, men också bokar turnerande artister, river biljetter, står i garderober, säljer fika och städar lokalerna efteråt.
Svepande och lätt raljanta beskrivningar av dem kan handla om färggranna kläder och högröstade åsikter. Men som fenomen har de varit förvånansvärt outforskade. Tills nu.
I sin nya bok Dom kallar oss kulturtanter har kulturjournalisten Lisa Boda tagit ett brett grepp om de kvinnor – och ibland män – som faktiskt bär upp stora delar av det svenska kulturlivet. Hon har rest runt i landet, i första hand på landsbygden, och träffat människor som hon tycker kvalar in som kulturtanter, även om inte alla känner sig bekväma med benämningen. Utöver det gör hon historiska tillbakablickar, grottar ner sig i statistik, diskuterar ordet tant och, förstås, spekulerar i kulturtantens framtid.
2015 var ordet kulturtant ett av nyorden i SAOL, Svenska Akademiens ordlista. Begreppet hade då successivt blivit ett allt vanligare sätt att benämna kvinnliga kulturkonsumenter – varav många också är dem som finns i arrangörsleden.
Men att kvinnor dominerar kulturpubliken är ett betydligt äldre fenomen än så. Det konstaterar Daniel Jansson, kommunikationssamordnare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som varje år undersöker svenska folkets kultur- och fritidsvanor.
– Sedan vi började ställa de här frågorna 2007 har det konsekvent varit en större andel kvinnor än män som svarat att de deltagit i kulturaktiviteter. När det gäller ”gå på teater”, som vi mätt sedan 1989, är det lika stabilt över tid – och ännu större könsskillnad.
Vilka är de då, kulturtanterna? I sin bok gör Lisa Boda ett försök att ringa in dem: Kvinnor som ”inte kan få nog av konstnärliga intryck”, och som ”snittar tre kulturevenemang i veckan”.
Men egentligen finns det många fler som kvalar in, påpekar hon när vi träffas i hennes egen närmaste kulturlokal – Folkets Hus i Stockholmsförorten Bagarmossen. De som är med och arrangerar kulturevenemang, till exempel.
– Men också de som är storläsare, eller de som är jätteintresserade av musik, eller tittar på dokumentärer hemma och så vidare. Jag tror att det i första hand handlar om personer som på ett eller annat vis lever i och nära kulturen.
Till kulturtanterna räknar Lisa Boda också de människor som finns i bakgrunden i många kultursammanhang, till exempel är aktiva i sin lokala teaterförening, med allt vad det innebär. De som drivs av en kombination av kulturintresse och medborgerlig pliktkänsla.
Och dessa är överlägset oftast kvinnor. I boken lanserar Lisa Boda visserligen termen kulturtantsman, för sådana män som inte bara är ”medföljare” utan i allt väsentligt stämmer in på hennes definition av kulturtant. Men de är definitivt i minoritet.
Lisa Boda har försökt, men inte hittat något tydligt svar på varför det är så. Det närmaste hon kommit en förklaring är att det handlar om normer.
– Många män har, tyvärr, svårt att röra sig i rum där normen är den äldre kvinnan, säger hon.
Flera av kvinnorna som Lisa Boda mötte i arbetet med boken var en bra bit över 60-strecket. En förklaring till detta är förstås att de som är pensionärer har gott om tid.
– Men de allra mest aktiva var faktiskt betydligt äldre – 80 och över. Det överraskade mig!
Vilket också väcker frågan om återväxt. Kan vi verkligen lita på att kulturtanter (av alla kön och åldrar) kommer att fortsätta bära det svenska kulturlivet?
Lisa Boda är hoppfull men ser också orosmoln. Bland plusfaktorerna finns den så kallade livscykeleffekten, som handlar om att människors kulturintresse ökar med åldern.
– Det finns helt klart något evigt i vårt behov av kultur. Men det som kan oroa mig är vår sviktande förmåga att koncentrera oss. Vad kommer det att betyda för olika kulturyttringar?
En annan oroväckande utveckling, menar Lisa Boda, är att den korrelation som tidigare funnits mellan ökad utbildning och ökat kulturintag har stannat av.
– Samtidigt är ju en av kulturtantens mest utmärkande egenskaper att hon är föränderlig och nyfiken och intresserad av samhällsutveckling. Så jag hoppas ändå att de egenskaperna fortsätter att förvaltas i nya kulturtanter.
Kulturvanor i Sverige 2025
45 %
av alla kvinnor och 35 % av alla män uppgav att de hade gått på konstutställning det senaste året.
46 %
av alla kvinnor och 32 % av alla män uppgav att de hade gått på teater det senaste året.
60 %
av alla kvinnor och 53 % av alla män uppgav att de hade gått på bio det senaste året.
Källa: SOM-institutets rapport Kulturvanor i Sverige 1987–2025
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2026-11-06
