Text: Emmy Glans / Foto: Ingemar Hultquist
Pontus Wiegert är utbildad operasångare i Köpenhamn, men valde senare att byta bana och utbilda sig till läkare med rösten som specialitet. I dag är han röstläkare vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, där han tillsammans med professorn i logopedi Viveka Lyberg Åhlander forskar om hur arbetsmiljön påverkar operasångares rösthälsa.
Bakgrunden till deras val av forskningsfält var att pensionsåldern 2014 höjdes kraftigt från 52 till 65 år. Vid denna tidpunkt fanns det nästan ingen forskning eller vetenskapliga belägg om den professionella operaröstens åldrande. Något man ville ändra på.
Deras första studie bygger på intervjuer med operakörsångare vid operahusen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Att forskarna valde just operakorister var ingen slump.
– Operakorister har liknande arbetsvillkor och kan inte själva välja repertoar eller styra sin arbetsbelastning. Det gör dem till en intressant grupp att studera och gör det lättare att förstå hur arbetsmiljön påverkar rösthälsan, säger Pontus Wiegert.
När forskarna analyserade intervjuerna ringades fyra återkommande teman in: adekvat återhämtning, instrumentvård, psykosocial arbetsmiljö och arbetsgivarens ansvar. Den viktigaste slutsatsen var att återhämtningen är avgörande – men att den måste anpassas efter hur stor belastningen faktiskt har varit.
– Två repetitioner kan se identiska ut i schemat men ändå vara helt olika för rösten. Att repetera en Wagneropera ställer helt andra krav än en opera av Mozart, och ett musikaliskt rep belastar rösten annorlunda jämfört med än ett sceniskt rep. Därför måste återhämtningen stå i proportion till belastningen, säger Pontus.
Studien visar också att operasång är en fysiskt mycket krävande profession.
– Operasång är egentligen en form av elitidrott. Precis som en elitidrottare behöver en sångare ha tid för träning, återhämtning och förebyggande arbete. Mycket av studiens resultat återspeglar behovet av prehab – att skapa rätt förutsättningar för att förebygga problem innan de uppstår.
Ett av resultaten som överraskade Pontus Wiegert mest handlade inte om rösten i sig, utan om sångarnas relation till den.
Många operakorister berättade att de behöver tid att öva sin solistiska röst, den röst de utbildade sig för innan de började arbeta i kör. Den egna övningen beskrivs inte bara som teknisk träning, utan också som ett sätt att hitta tillbaka till sig själv och sin solistiska identitet.
– Flera beskrev det som att de ”återställer sin teknik” när de får sjunga själva. Det blev tydligt att den stunden också fungerar som återhämtning. Det hade jag inte förväntat mig, men när man hörde dem berätta blev det väldigt logiskt.
För forskarna blev det samtidigt tydligt hur nära rösten är kopplad till identiteten.
– För en sångare är rösten så nära kopplad till den egna personen att det nästan kan kännas som att ”om rösten inte fungerar, fungerar inte jag”. Därför är det viktigt att avdramatisera röstproblem och skapa en arbetsmiljö där det känns tryggt att söka hjälp, säger Pontus.
Den nära kopplingen mellan röst och identitet blev också tydlig i synen på arbetsmiljön. Många operasångare efterfrågade mer individuell återkoppling och bekräftelse från arbetsgivaren. Att bli sedd och känna att deras prestation har betydelse beskrevs av sångarna ge en direkt positiv effekt på deras faktiska rösthälsa.
Den publicerade studien som blev klar i vintras är den första delen av Pontus Wiegerts doktorandprojekt. Nu arbetar forskargruppen vidare med två nya studier: en om hur ålder och kön påverkar arbetsmiljöns betydelse för rösthälsa och en om hur hormonella förändringar påverkar den kvinnliga sångrösten.
– Jag vill att forskningen ska bidra till en långsiktig förändring. Om vi kan öka förståelsen för operasångares arbetsmiljö, avdramatisera röstproblem och skapa bättre förutsättningar för förebyggande arbete kan fler sångare få ett längre och mer hållbart yrkesliv.
Tre frågor
Julia Sporsén, ordförande för Scen & Films avdelning för operasångare
Hur relevant är studien även för operasolister?
– Operakorister och operasolister har olika arbetsvillkor. Koristerna arbetar som en grupp med samma repertoar och belastning, medan solister har mer individuella roller och ofta större möjlighet att anpassa sitt arbete. Samtidigt är många av studiens slutsatser högst relevanta även för solister, inte minst vikten av återhämtning och att ta hand om rösten.
Vilka är de största utmaningarna för att rösten ska hålla ett helt yrkesliv?
– Återhämtning är avgörande, men också möjligheten att fortsätta utveckla sin röst och få regelbunden röstcoachning under hela karriären. Arbetsmarknaden har förändrats. I dag finns betydligt färre tillsvidareanställningar och många arbetar som frilansare eller på korta kontrakt. Då blir ansvaret för den egna rösthälsan större, samtidigt som det kan vara svårare att tacka nej till arbete eller prioritera återhämtning. När vi dessutom ska producera mer för mindre pengar blir det ännu viktigare att värna återhämtning och den långsiktiga rösthälsan.
Vad gör Scen & Film för att förbättra situationen?
– I varje avtalsrörelse driver vi frågor om återhämtning och tid för eget arbete och förberedelser. Vi arbetar också för tryggare socialförsäkringssystem för frilansare och egenföretagare, så att fler vågar ta hand om sin hälsa utan att riskera sin försörjning.
Operaröstens åldrande
Forskningsprojektet Operasångares röster i ett förlängt arbetsliv inleddes 2019. Med stöd från Forte har forskarteamet vid Lunds universitet, under ledning av Pontus Wiegert, studerat hur arbetsmiljön påverkar rösten vid operahusen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt deltog 47 sångare i tolv fokusgruppintervjuer och en enkät skickades ut till omkring hundra personer. Den första studien från projektet publicerades i november 2025.
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2026-11-06
