Text: Henrik Sahl Johansson Illustration: Claudia Fuggetti
Att AI på ett radikalt vis förändrar hur vi lever och arbetar är uppenbart. Det handlar inte längre om en framtidsvision: omställningen pågår i realtid, och den nya verkligheten utkristalliserar sig mer eller mindre dagligen.
Därmed närmar vi oss också ett svar på de frågor som präglat diskussionen under senare år – inte minst hur arbetsmarknadens förutsättningar kommer att se ut framöver. Står kulturens yrkesroller inför ett verkligt skifte i mötet med AI?
– Både och, svarar Sofie Marin, grundare och vd på Arts Dynamics, som sammanför och framtidssäkrar aktörer inom tech, näringsliv och de kreativa branscherna.
– Jag ser att det finns en stor oro och rädsla inom kulturområdet. Ibland till och med ett motstånd mot digital teknologi. Så för många aktörer går omställningen fortfarande rätt trögt. Samtidigt har jag de senaste åren sett en tydligare vilja till förändring. Fler och fler börjar närma sig AI-området, och därmed blir det också lättare för nya aktörer att komma in.
Att AI-utvecklingens hastighet oroar många kulturarbetare beror, enligt Sofie Marin, delvis på att sektorn är så diversifierad och att upphovsrätterna utmanas. En lokal teater som drivs på ideell basis har förstås svårare att ta till sig nya verktyg än digitalt drivna bildkonstnärer. Men hon understryker vikten av att människor från alla delar av kulturlivet inkluderas.
– Vi lever i exponentiella tider där den digitala utvecklingen går allt snabbare. Därför är det viktigt att anpassa våra konstnärliga affärsmodeller. Ju mer vi kan kraftsamla över branschgränserna, desto lättare blir det att gemensamt skapa de lösningar vi själva önskar se.
En av de kreatörer som generellt ser positivt på utvecklingen är Micke ”Mikeadelica” Gustafsson, kreativ chef för produktionsstudion Northern Spark. Som producent och filmare har AI gett honom möjlighet att göra större projekt och involvera fler aktörer.
– Det senaste halvåret har jag tagit in 15 nya personer i olika filmprojekt. Jag har aldrig tidigare haft möjlighet att avlöna så många personer samtidigt under längre tid. Därför är det konstigt att prata om AI som döden – det är ett skifte, säger Micke Gustafsson.
De nya yrkesroller som har dykt upp – som prompt-ingenjörer, kuratorer inom AI-media och AI-dramaturger – befinner sig i gränslandet mellan traditionellt filmskapande och teknisk expertis. Micke Gustafssons bild är att det han kallar ”professional generated content” inte ersätter kreatörer. Snarare skapar tekniken nya behov av kompetens som redan finns.
– För alla som vill finns det något handfast att göra med AI. Jag känner kostymörer som varit superstressade över att inte få uppdrag, men som nu gör kostymer åt figurer jag har skapat via prompt. Folk trodde inte att man kunde översätta en sådan yrkesroll till en AI-värld, men det är precis det vi har gjort.
I mars presenterade Arbetsmarknadens AI-råd en undersökning som visar att det framför allt är unga som missgynnas av utvecklingen. Kan man se samma tendens bland kulturarbetare?
– Ja, det tycker jag. När jag möter unga filmskapare ser jag att de saknar många av de erfarenheter man får utanför AI – som att prata med skådespelare eller jobba på set. Jag tror det finns risk för en lost generation, där det finns en grupp som inte förstår hur man berättar traditionellt men kan den nya tekniken. Det behövs en brygga mellan dem.
Sofie Marin lyfter fram ett perspektiv som många tycks glömma: att techvärlden i sin tur har mycket att lära av kulturskapare. När hon sammanför yrkesverksamma inom de två områdena ser hon att kunskapspilarna går i båda riktningarna.
– Du kan bygga all tech i världen, men om du inte kan fylla det med mening så är det ju bara verktyg. Vi inom de kreativa branscherna sitter på så enormt mycket möjligheter med den kompetens vi har, säger hon och fortsätter:
– I techvärlden pratar man ofta om vikten av att värna och lyfta det mänskliga. Då tänker jag: det där är ju vi experter på i kultursektorn. Det är bara att världarna så sällan möts. Detta kan vi ändra på och det ger hopp om framtiden.
Så påverkar AI kulturen
• De internationella studier som har gjorts av AI i kultursektorn ger en delvis negativ bild av utvecklingen. I en ny rapport från FIA, där flera av Scen & Films medlemmar svarat, framgår att 94 procent är oroade över AI, att en majoritet ser AI-verktyg som ett hot och att 33 procent redan upplever minskade jobbmöjligheter. Samtidigt uppger 60 procent att de ännu inte ser en tydlig påverkan av AI i arbetet.
• Däremot finns en mätbar ökning i acceptansen av AI-genererat kulturinnehåll. En undersökning från företaget Insight Intelligence från 2025 visade att 43 procent av svenskarna kan tänka sig att konsumera kultur som skapats med hjälp av AI, medan 27 procent är öppna för att ta del av kultur som är helt skapad av AI. Lägst intresse, endast 5 procent, fann man för AI inom scenkonst.
• I studien Re|Shaping Policies for Creativity från 2026 varnar FN:s kulturorgan UNESCO för att inkomster inom kultursektorn kan komma att minska drastiskt från i dag till 2028. I prognosen pekar man exempelvis på att musiker och ljud/bild-skapare kan komma att förlora 24 respektive 21 procent av sina inkomster under perioden.
Använder du AI på rätt sätt? KLYS har tagit fram rekommendationer vid användning av generativ AI. Du hittar dem på klys.se
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2026-05-25
