Text: Mattias Dahlström Illustration: Sofia Di Marco
Avtalsrörelsen kommer att bli tuff. Det förutspår Christine Strindberg, som är Scen & Films förhandlingschef under de kommande samtalen med arbetsgivarorganisationerna.
Framför allt tror hon att arbetstiderna kommer att fortsätta vara en stridsfråga i en bransch där många är frilansare med flera parallella projekt och liten tid för återhämtning. Flera av Scen & Films branscher har tydliga regler kring till exempel nattarbete, samtidigt som de behöver hantera hård tidspress från arbetsgivare när det närmar sig teaterpremiär eller under filminspelning.
– Arbetsgivarna kommer att vilja ha en ännu större, eller full, flexibilitet när det gäller arbetstider, tror Christine Strindberg. I det klimat som råder när det gäller arbetstider börjar jag nästan se Scen & Film som en motståndsrörelse i de kommande avtalsförhandlingarna.
Scen & Films förbundsdirektör Camilla Brown lyfter fram att förbundet varit tydliga med att det inte längre går att ”trolla med knäna” för att få inspelningsdagar och budgetar att räcka till. Att arbeta 13 timmar om dagen fyra–fem dagar på raken, för att sedan gå in i ett nytt projekt, är inte hållbart i längden.
– Vi måste fortsätta att stå upp för att det inte går att producera hur mycket som helst med hur lite som helst. För i slutändan blir det på bekostnad av våra medlemmars väl och ve. Det är inte rimligt, men då måste vi också vara många som vågar säga nej.
– Om alla varit tillsvidareanställda på teatrarna, för att ta ett exempel, då hade man kanske fått en liten paus efteråt, fyller Christine i. Men många av våra medlemmar har inte den möjligheten eftersom de är frilans. De tar gig på gig och då är det inte alls säkert att man kan ta några dagars återhämtning.
Höga stressnivåer och för lite utrymme till återhämtning skapar en arbetsmiljö som inte bara är slitsam – den kan vara direkt farlig. Särskilt som många medlemmar inom Scen & Film dagligen hanterar kraftfulla verktyg, tunga lyft eller kemikalier.
– Arbetar man med något som potentiellt kan innebära risker är det ännu viktigare att man är utvilad och får tid och möjlighet att följa alla säkerhetsregler. Man ska självklart aldrig bli så stressad att man försöker spara in tid och tar genvägar när man arbetar med något som är farligt, säger Camilla Brown.
Christine och Camilla vill båda lyfta styrkan i ”den svenska modellen”, som avtalsrörelsen är en viktig del av. Att ha branschspecifika förhandlingar gör att man skapar förutsättningar som passar just de här medlemmarna.
– Om vi skulle ha en övergripande statlig lagstiftning som styrde våra villkor på Dramaten på samma sätt som för Volvo hade det blivit väldigt problematiskt. Att i stället kunna reglera villkoren per bransch – ibland till och med ner på arbetsplatsnivå – gör att vi kan anpassa så det blir bästa möjliga lösning utifrån verksamhetens behov, säger Christine Strindberg.
Christine lyfter också stabiliteten i den svenska modellen. Ett politiskt skifte påverkar inte kollektivavtal.
– Med kollektivavtal och avtalsrörelse kan man se en mycket längre tidshorisont. Mycket av politiken i dag handlar om snabba vinster. Med den här modellen, med olika parter som förhandlar, finns inte det behovet på samma sätt.
Fyra korta svar om avtalsrörelsen
1. Hur funkar en avtalsrörelse?
Under en avtalsrörelse förhandlar fackförbund och arbetsgivare om nya kollektivavtal för en viss period, ofta ett till tre år. Båda sidor tar fram krav, så kallade yrkanden, utifrån medlemmarnas önskemål. I Scen & Film kommer förslag bland annat från yrkes- och lokalavdelningar. Förbundsstyrelsen fastställer kraven, och förhandlarna arbetar med förhandlingsdelegationer, som består av förtroendevalda, experter och ombudsmän.
2. Vad är den svenska modellen?
I Sverige förhandlar fackförbund och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer om löner och arbetsvillkor. Överenskommelserna skrivs i kollektivavtal, som samspelar med arbetsrättsliga lagar och bland annat reglerar arbetstid och tjänstepension. Staten bestämmer inte lönerna, och Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Parternas ansvar är en central del av det som kallas för ”den svenska modellen”.
3. Vad är ett kollektivavtal?
Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan ett fackförbund och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation. Det reglerar exempelvis löner, arbetstid, tjänstepension, försäkringar och övertidsersättning. Avtalet gäller för de arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av det. I flera av Scen & Films avtal regleras också upphovsrätt och ersättning när ett verk eller en prestation används.
4. Hur sätter man märket?
Löneutvecklingen är en av de viktigaste delarna av avtalsrörelsen. Fackförbund och arbetsgivarorganisationer inom den internationellt konkurrensutsatta industrin förhandlar först och sätter det så kallade ”märket”.
Märket anges i procent och omfattar den totala kostnadsökningen i avtalen – både löneökningar och andra avtalade värden, som pensionsavsättningar. Det blir sedan ett riktmärke för förhandlingarna på resten av arbetsmarknaden. Syftet är att värna Sveriges konkurrenskraft och bidra till en hållbar lönebildning.
Avtalsrörelsen 2027 – steg för steg
• I september 2026 skickades yrkanden in från Scen & Films olika avdelningar till förhandlarna.
• Tillsammans med respektive delegation analyserar Scen & Films kansli yrkandena och diskuterar vilka som är möjliga att driva vidare och inte.
• Delegationerna rekommenderar förbundsstyrelsen vilka yrkanden som de önskar att man ska gå fram med i respektive avtal.
• Slutgiltiga beslut kring yrkandena tas av förbundsstyrelsen i december eller januari 2027.
• I januari inleds förhandlingarna med motparten, det vill säga arbetsgivarorganisationerna. Förhandlarna från de olika parterna ses och utbyter vid första mötet yrkanden med varandra.
• Därefter ses parterna regelbundet och ofta för att förhandla hur det framtida kollektivavtalet ska se ut, givet de olika yrkandena.
• När ”märket” är satt inleds slutförhandlingar för Scen & Films avtal.
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2026-11-06
