När den nuvarande visselblåsarlagen trädde i kraft i december 2021 väcktes ett hopp om att tystnadskulturer skulle bli lättare att bryta.
– Efter metoo tror jag många kände en lättnad över att lagen kom och att det blev tydligare vart den som behöver slå larm kan vända sig. Men vi har inte märkt att frågor om just visselblåsning har ökat, säger Eleonor Fahlén, ombudsman på Scen & Film.
Inom större film- och tv-produktioner finns det ofta visselblåsarkanaler via externa aktörer, till exempel privata bolag eller visselblåsartjänster. Tanken är att den som slår larm ska kunna göra det tryggt och oberoende. Men i praktiken finns det hinder.
På små arbetsplatser och i korta produktioner kan anonymiteten vara svår att upprätthålla. Den som är frilansare kan dessutom känna oro för att uppfattas som besvärlig och därmed riskera framtida jobb.
– Många är rädda för att det ska gå att lista ut vem det är. Och ju mer anonymiserat ett larm är, desto svårare kan det också bli att göra något åt problemet, säger Eleonor Fahlén.
Scen & Films medlemmar söker oftare stöd i frågor om konflikter eller upplevelser av härskartekniker än i rena visselblåsarärenden – som korruption eller trakasserier. Den typen av problem uppstår sällan ur tomma intet, utan hänger ofta ihop med organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem.
Det lokala skyddsarbetet är därför avgörande. Problem behöver i första hand kunna hanteras lokalt, genom samtal med närmaste chef och med stöd av skyddsombud och fackligt förtroendevalda.
– Det bästa är ju om problemen kan tas om hand direkt på arbetsplatsen, innan de hinner växa sig större. Då finns det också bättre möjligheter att faktiskt få till en förändring, säger Eleonor Fahlén.
För henne är det viktigt att visselblåsning ses som en sista utväg – inte som det första steget. Samtidigt ser hon också en förändring. I dag är det lättare att prata om sådant som tidigare tystades ner, som kränkningar och sexuella trakasserier. Arbetsgivare arbetar också mer aktivt med riskbedömningar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Målet, menar Eleonor, är en bransch där medlemmar vågar säga ifrån i tid och där arbetsgivare vill lösa problemen tillsammans med dem.
– Alla tjänar på en bra arbetsmiljö. Det gäller både arbetsgivaren och de anställda.
Visselblåsarlagen
• Skyddar den som slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet.
• Gäller frågor av allmänintresse, som korruption, maktmissbruk eller sexuella trakasserier.
• Den som rapporterar ska skyddas mot repressalier.
• Arbetsgivare med 50 eller fler anställda måste ha en intern visselblåsarkanal.
• Mindre arbetsplatser omfattas normalt inte av det kravet.
Text: Julia Carldéhn, Foto: TBD
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2026-10-15
