I skrivande stund packar jag för Almedalen där Scen & Film kommer medverka i flera samtal med politiker och företrädare för civilsamhället. Frågorna handlar om Beredskap, AI och Branschöverlevnad. Det sammanfattar ganska väl läget för våra sektorer just nu.
Beredskapsfrågan spänner brett över yttrandefrihet, möteslokaler och kulturarv, men trots ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge saknas satsningar på den kulturella infrastrukturen. Efter ett brett parlamentariskt beslut har Sverige beslutat låna 300 miljarder för att rusta försvaret. Det vore väl själva fan om man inte också kunde rusta kulturen och civilsamhället så att vi får något att försvara. När tiden är ur led och alla rustar för krig måste vi hålla blicken på det samhälle vi vill ha. Det är nu vi behöver positiva målbilder av framtiden mer än någonsin. Målbilder av fred, hållbarhet och samarbete. Det är mycket bättre att lägga pengarna på träning än att lägga dem på rehab.
AI är ett samlingsnamn på tekniska lösningar som ersätter mänskligt arbete och koncentrerar makt och kapital till ett fåtal. På kulturområdet är det inte kvalitet som driver utvecklingen framåt, det är hastighet till en låg kostnad. Det som produceras av generativ AI har tränats på upphovsrättsskyddade verk utan att rättighetshavarna fått ersättning, och nu måste vi konkurrera med kopior av oss själva. Lagstiftningen måste komma i kapp för att förhindra deep-fakes och säkra rättighetshavares intressen så inte mänskligt skapande ska försvinna ur ekvationen, men också för att skydda alla människors integritet och ägande av sin egen berättelse.
Branschöverlevnad är kanske ett väl dramatiskt ordval, kulturen har alltid behövt kämpa för sitt utrymme. Men både kulturföretag och kulturskapare har det väldigt tufft just nu med ökade kostnader och en ointresserad regering. En bransch som så starkt bidrar till Sveriges BNP behöver ges rimliga förutsättningar att utvecklas och stärka sin motståndskraft när konjunkturen viker och politiken sviker. Från regeringen hörs samma kognitiva dissonans som vanligt – Man vet att varje investerad krona i kultur alltid ger betydligt mer tillbaka i form av intäkter direkt och indirekt, kultur gör orter attraktiva och höjer fastighetsvärdet, kultur är positivt för folkhälsan, demokratin och sammanhållningen och det gör livet så mycket roligare att leva. Allt detta vet man, ändå behandlas sektorn som en kostnad snarare än en investering.
Nå, jag ställer mitt hopp till framtiden. Ett stående inslag under Almedalsveckan har varit TCO:s Kompromisskampen där ungdomsförbundens ordföringar tävlat i bästa politiska kompromiss. I år har den utvecklats till Framtidskampen – nu gäller det att presentera den bästa politiska visionen för framtiden. När de vuxna är fast i ett bråk om vems fel det var behöver vi idéer som kan ta oss framåt. Jag hoppas på positiva målbilder!
Scen & Film kommer fortsätta vårt påverkansarbete i nära samarbete med andra kulturorganisationer, men vi är aldrig starkare än våra medlemmar. Vår kompetens och fackliga styrka kommer av att så många yrkesverksamma är aktiva medlemmar. Facket, det är vi, och du behövs. Tillsammans är vi starka!
Jag önskar alla en riktigt skön sommar med en skön blandning av lättja och fördjupning. Och ni som arbetar i sommar – arbeta säkert.
Simon Norrthon, förbundsordförande.
Foto: Sören Vilks