När kulturminister Parisa Liljestrand nyligen presenterade kulturbudgeten för 2024 var det svårt att inte bli besviken. Trots ett reformutrymme på 60 miljarder kronor, tilldelas kulturen inte ens två promille. Det är en försvinnande liten del, vilket talar sitt tydliga språk om regeringens prioriteringar. Försvaret, polisen och rättsväsendet må framhållas som viktigare, men det är dags att ställa frågan: Vad lämnar vi efter oss till framtida generationer om vi inte satsar på kulturen? Vilka avtryck av vår samtid vill vi att de ska möta?
Som medlemmar i Sveriges Filmregissörer och Scen & Film är vi särskilt oroade över den allvarliga situationen för svensk film. Det är ett område där Sverige ligger långt efter våra nordiska grannar, och där regeringens brist på handlingskraft riskerar att få allvarliga konsekvenser.
Årets kulturbudget är den sämsta på över två decennier. Svenska Filminstitutets budget står still, trots en skenande inflation som kraftigt ökat produktionskostnaderna.
Produktionsbolag går i konkurs, kompetens försvinner och svensk films framtid är hotad. Sverige är näst sämst i hela Västeuropa när det gäller filmstöd per capita. Hur hamnade vi här?
Om vi vill ta till vara på den enorma potential och kunskap som svensk film även visar internationellt, måste regeringen ta sitt ansvar och stärka den offentliga finansieringen, men också skapa förutsättningar för att bredda den. Detta är särskilt viktigt i ljuset av hur det audiovisuella landskapet har förändrats de senaste åren.
Varför inte se till våra grannländer för inspiration? I Danmark har man funnit en hållbar modell för att stärka filmbranschen genom ett bredare stöd från olika aktörer. Förutom ett statligt stöd som är mer än tre gånger större än det svenska, får Danska Filminstitutet ett årligt tillskott genom ett så kallat «kulturbidrag». Danska Filminstitutet uppskattar att man vid årets slut kommer att få ett tillskott på minst 104 miljoner DKK i kulturbidrag (ca 158 miljoner SEK). Danskarna har nämligen gjort som majoriteten av EU:s länder för att tillföra mer medel till den nationella filmen – låta fler aktörer bidra. Enligt EU:s AVMS-direktiv från 2018 kan medlemsstaterna kräva att streamingtjänster bidrar ekonomiskt till produktionen av europeiska verk. I Danmark innebär det att de bidrar med minst två procent av sina nettointäkter till den inhemska filmindustrin. Om streamingtjänsterna inte producerar danska produktioner motsvarande en viss procentsats, ökar bidraget till fem procent.
Den svenska politiken har däremot fastnat i en diskussion om en så kallad «Netflix-skatt», en retorisk förvrängning som verkar hindra politiker från att inse potentialen i att använda direktivet för att stärka svensk film.
En annan väg som bör undersökas är att avsätta en del av Allmänna Arvsfonden till kultursektorn, vilket professor Daniel Tarschys också har föreslagit i Svenska Dagbladet (5/10). Arvsfondens tillgångar uppgick i slutet av förra året till 14,2 miljarder kronor. Om så endast fem procent av fondens ökning 2023 på 1,3 miljarder gick till Filmen, skulle det skapa helt andra förutsättningar för både svensk barn- och vuxenfilm och vi skulle närma oss våra nordiska grannars filmstöd.
Ett tredje spår är att utöka Tillväxtverkets stöd till audiovisuella verk så att fler filmproduktioner spelas in i Sverige. Förutom att skapa arbetstillfällen och generera skatteintäkter, bidrar detta till tillväxt inom närliggande näringar. I dag ser vi dock att dessa incitament är så underfinansierade att inspelningar i stället flyttar till andra länder – till nackdel för både klimatet och den svenska filmindustrin.
Vi har här presenterat tre konkreta förslag för att stärka svensk film. Det är nu upp till regeringen att visa att man tar kulturen och filmen på allvar. Om vi verkligen värdesätter den rörliga bildens kraft och betydelse för samhället måste vi ge svensk film de ekonomiska förutsättningar som krävs för att överleva och utvecklas.
Sveriges Filmregissörer och Scen & Film uppmanar regeringen: agera innan det är för sent!
Simon Norrthon, ordförande, Scen & Film
Christina Olofson, vice ordförande, Scen & Film
Elisabet Gustafsson, Sveriges Filmregissörer
Carl Javér, Sveriges Filmregissörer
Karin Wegsjö, Sveriges Filmregissörer
Publicerad: 2024-11-22
