Politikerna har bollen att digitalisera scenkonsten

Det är upp till bevis för politikerna att ge scenkonsten de ekonomiska muskler som krävs för att göra scenkonsten digital, skriver Anna Carlson, Teaterförbundets ordförande, i en replik till en debattartikel om digitaliserad scenkonst i Göteborgsposten.

Helena Brunkman slår in öppna dörrar när hon i GP den 17 oktober skriver att det är hög tid för teatern att hitta sin publik via nätet. Redan för tre år sedan slöt Teaterförbundet ett avtal med arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst om villkoren för att visa föreställningar både på digitala biografer och på Internet. Tidigare hade avtal slutits från gång till gång. Genom avtalet kan nu teatrarna överblicka kostnaderna också i den del som gäller ersättningar till de medverkande.

Hittills har omfattningen av scenkonsten på nätet varit begränsad. Det finns flera orsaker till detta. Grundläggande är givetvis de ekonomiska förutsättningarna. Ett utvidgat uppdrag måste åtföljas av friska pengar. Digitaliseringen innebär att man kan nå en större publik men kräver investeringar i ny teknik och medför ökade produktionskostnader.
Kvaliten måste säkras. Det är olika konstformer som ska gå samman. Att tillgängliggöra scenkonsten utan kvalitetskrav motverkar sina syften.

När Kulturrådet för ett år sedan gjorde en utvärdering av digitaliseringen av scenkonsten lyfte man fram ekonomi och kvalitetsfrågorna. Däremot såg man inte rättighetsfrågorna som hinderet. Det är inte heller där de stora kostnaderna ligger. Enligt Kulturrådets rapport så lade Stockholmsoperan ner 800 000 kronor på en livesändning, varav mindre än tio procent var rättighetsersättningar.

När Helena Brunkman lyfter fram upphovsrätten som det stora hindret är hon därför fel ute. Teaterförbundet har tillsammans med Svensk Scenkonst skapat de avtalsmässiga förutsättningarna för att sprida scenkonsten på nätet. Nu är det upp till bevis för politikerna att ge scenkonsten de ekonomiska muskler som krävs för att göra scenkonsten digital.

Anna Carlson
Ordförande
Teaterförbundet/ för scen och film


Tidigare publicerad i Göteborgsposten på gp.se som en replik till Helena Brunkmans debattartikel ”All teater ska kunna nås av alla – överallt