Text: Ida Säll Illustration: Svalan Söderblom
Det är januari och längs Stockholms gator rör sig mykoplasma, snöblandat regn och helt vanliga förkylningar. I ett skåp på Nybrogatan 2 står en rosa pappkartong – en akutlåda för hesa skådespelare.
EwaMaria Roos, röstpedagog på Dramaten, ser över sitt lager av tabletter. Några lindrar hosta, andra ökar salivutsöndringen. Sugtabletten GeloRevoice har smak av körsbär och hjälper mot heshet.
– C-vitamin är också bra för rösten! Det stärker slemhinnan.
Sedan sju år är hon svensk teaters enda fast anställda röstpedagog och arbetar i ett ljust rum med mjuka mattor på husets första våning. När hon inte är på plats står lådan till tjänst. Men att jobba med röst kräver mer än akuta insatser.
– En skådespelare som kommer till mig får arbeta med sin röstteknik. Andningsmuskulaturen är en förutsättning för att rösten ska fungera. Man kan också få tips på röstuppvärmning.
Det händer inte särskilt ofta, men just i dag ska hon även arbeta med dialektträning.
– Det är en av skådespelarna i Juloratoriet som kommer hit. Vi ska öva på Sunnemål.
I drygt två decennier jobbade hon som skådespelare på Stockholms stadsteater. Numera är EwaMaria Roos utbildad logonom och kallar sig röstnörd. Rösten – så talar den till oss gavs ut 2024. Boken, som är skriven med Ewa Thorslund, beskriver hur vårt tal formas av makt och maktlöshet, fysik, tics och normer – och hur rösten även kan påverka vårt arbetsliv.
– En del undrar: varför blir jag alltid överkörd på jobbet? Varför lyssnar ingen på mig?
Ibland är svaret att personen har för vana att oavsett ämne alltid avsluta sina resonemang med ett skratt, förklarar hon. Eller att man har en gäll, ljus röst som är svår att lyssna på.
– Jag vill att människor ska våga reflektera över sin egen röst. Det är därför vi skrivit boken.
De senaste decennierna har det blivit allt vanligare att teaterföreställningar mickas upp. På Dramaten sker det främst på Stora scenen där salongen har plats för 770 åskådare.
– Ofta handlar det om att man inte vill att rösterna ska försvinna bland effekter eller musik. Det har jag full förståelse för. Men om man väljer att mygga bara för att man tror att skådespelarna inte ska höras annars då säger jag: ”Nej, vänta – det ansvaret tar jag!”
Tillgängligheten ökar med myggor, understryker hon, eftersom det gör att fler hör bättre. Men en skådespelare med uppmickad, förstärkt röst har en tendens att ”förlora kropp”.
– Det måste finnas en gest eller rörelse, en kroppslig impuls precis innan replik. Annars är risken att publiken undrar – vem är det som pratar nu?
I en myggad föreställning samarbetar hon med ljudteknikern och föreslår justeringar i nivåer.
– Vi har väldigt duktiga tekniker i huset. En röst kan behöva mer diskant, medan en annan kräver mer bas för att fylligheten i rösten ska nå fram. Det är väldigt olika.
Sedan Dramaten fått minskade anslag har hennes tjänst dragits ner. Nu arbetar hon halvtid.
Har röstens status förändrats på teatern?
– Man hade ett annat sätt att prata förr, med större käköppning och ljusare vokalljud. Den sortens tal hade en annan hörbarhet och påminde mer om skriven text.
Teatern utvecklas ständigt och dagens repertoar liknar inte den för trettio år sedan, konstaterar hon. Hur vi talar har förändrats – både till vardags och på scen.
– Teatern ska vara en förhöjd verklighet. Vi kan inte jobba med en imitation av vad som varit.
Men ett mindre tydligt tal kräver också ett noggrannare röstarbete om replikerna ska höras till sista raden. Under repetitionerna lyssnar EwaMaria och noterar var det finns problem med hörbarhet. Det händer till exempel att en skådespelare sväljer slutet på en fras eller missar en viktig betoning. Går det att artikulera mer? Behöver de kroppsliga impulserna vara starkare? Kanske kan en replik som ges i profil vändas mer ut mot publiken?
– På en nationalscen ska man kunna höra, även om man är 80 år och har en hörapparat.
När Dramaten får klagomål på hörbarheten har det hänt att hon ringt upp och ställt frågor om var i salongen man satt, om musiken lagt sig över talet, eller om man har en hörselnedsättning. Kanske har det varit problem med uppkopplingen mot hörhjälpmedlen?
– Publiken betalar pengar för att vara på plats – och för att lyssna. Det är rösten som ska ikläda sig dramatikerns ord. Den måste höras.
3 frågor:
David Granditsky
Ljudtekniker och ljuddesigner
Varför myggar man en föreställning?
”Det finns många orsaker – slentrian är en. Eller så vill man kunna ösa på med ljudeffekter och musik och ändå höra talet. Till de tråkigare skälen hör att många teaterlokaler har dålig akustik. Det finns också mer genanta skäl, vissa skådespelare har helt enkelt inte tekniken. Publiken har också vant sig vid att höra varenda ord som sägs i dag. Det förväntade man sig inte före myggornas intåg.”
Hur tycker du myggorna påverkar spelet?
”Det kan vara väldigt störande om det inte görs rätt, men när det funkar ger det en möjlighet till olika effekter. Placeringen av mikrofon och sändarpaket kan vara i vägen. Och handen på hjärtat – snyggt är det inte. Ibland kan man dölja micken, men långt ifrån alltid. Tyvärr finns det fortfarande folk som tror att allt löser sig med en mikrofon. Men som jag brukar säga: jag kan förstärka saker, inte förbättra.”
Vad är viktigt att tänka på när man myggar?
”Att inte köra för starkt. I talteater får man aldrig känna att ljudet kommer från högtalarna. Och huvudregeln är att om man mickar en person så ska man micka alla.”
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2025-03-03
