Text: Sara Martinsson Illustration: Svalan Sörblom
Första gången skådespelaren Eva Röse blev kontaktad av en agent kastade hon brevet. Det var mitten av 1990-talet och hon tyckte att det hela lät mycket suspekt.
– Jag var 19 år och förstod inte alls vad man skulle ha en agent till. Då fanns det knappt agenter för skådespelare i Sverige. Jag kan inte minnas att jag kände någon som hade agent, säger hon i dag.
Spola fram ett par decennier och läget är helt annorlunda. En helt ny yrkesgrupp har vuxit fram i kulturbranschen, och byggt en affär i utrymmet mellan beställare och uppdragstagare. Allt fler kulturarbetare väljer i dag att låta sig företrädas av en agent.
Så vad gör de? Agenter arbetar framför allt med uppdragsförmedling över och inom nationsgränserna. De företräder regissörer, manusförfattare och skådespelare, men på senare tid även de flesta tekniska yrkesgrupperna inom tv och film. Operasångare är en annan grupp där en klar majoritet numera har en agent.
– Det började med filmfotograferna, säger Lollo Urbansdotter, vd på Magnolia Agency, som tidigt 2000-tal arbetade som agent inom stillbildsfoto.
– De hade märkt att det var svårt att arbeta internationellt eftersom kunderna tyckte att de inte var ”agency approved”. Samtidigt blev förhandlingarna och hanteringen mer komplex även på hemmaplan, vilket ökade behovet av ett professionellt partnerskap. Sedan kom produktionsdesigners, maskdesigners, kostymdesigners. Alla hade liknande behov.
I dag representerar Magnolia Agency allt från filmfotografer till hår- och makeup-artister, klippare och intimitetskoordinatorer. Agenturen har runt 85 kreatörer knutna till sig, fördelade på sex agenter. Dessa finns med hela vägen i klientens arbete, från långsiktig karriärplanering till matchning med rätt projekt och avtalsförhandling.
– I dag räcker det inte att bara vara skicklig på sitt yrke och ha ett välkänt namn, säger Lollo Urbansdotter om agenternas växande betydelse.
– Du behöver ett starkt nätverk, trygghet i förhandlingar och god insyn i hur branschen rör sig. Att som kreatör hantera alla dessa delar själv kan vara otroligt svårt. Det vi kan erbjuda är arbetsro och struktur. Vi ser till att kreatörerna kan fokusera på sin kreativitet och att de har rätt förutsättningar för att kunna leverera det uppdragsgivaren önskar och betalar för.
Ett av agentens viktigaste uppdrag är att se till att klienterna får jobb. Det är också den delen av arbetet som de själva tjänar pengar på. Den vanligaste provisionen för en svensk agent inom film och tv är 10 procent per uppdrag. Andelen kan dock variera. Reklam, till exempel, kan ofta ha en högre provision, som 20 procent.
Att ha en agent kostar alltså pengar. Ibland kan det handla om relativt stora belopp. Men i priset ingår då en service som i bästa fall kan komma väl till pass för den som vill ta sig fram i den alltmer rörliga tv- och filmbranschen. Samtidigt kan priset för att anlita en agent sättas i relation till vad ett medlemskap i Scen & Film kostar och vad man får för det, som exempelvis att få sina kontrakt granskade och bedömda av en jurist.
De senaste decenniernas internationalisering har inneburit en ständigt ökande kravställning på kompetens vid sidan av det konstnärliga. Sedan strömningstjänsternas intåg har en mängd nya aspekter och klausuler tillkommit i uppdragsavtalen, som ofta gör dem besvärliga att navigera på egen hand.
– Flera kreatörer tycker att avtalen är svåra att läsa och förstå, säger Moa Alfvén, agent och Head of Legal på Albatros Agency.
Hon arbetade tidigare som jurist på Scen & Film, och har sett film- och tv-kreatörers avtal utvecklas dramatiskt under de senaste åren.
– När jag kom till Scen & Film hade vi enkla mallavatal, med endast ett fåtal punkter som ”Uppdragets längd” och ”Gage”. Nu är avtalen långa och ofta på engelska, och ändras hela tiden, så man måste ständigt hålla sig à jour. Det går, men många tycker att det är väldigt svårt att klara en förhandling själv i dag.
Albatros Agency företräder författare, manusförfattare och regissörer. I nuläget har de ungefär 150 kreatörer knutna till agenturen, fördelade på sex medarbetare. Den juridiska biten i samarbetet är stor, men framför allt beskriver Moa Alfvén deras roll i relation till klienten som strategisk.
– Vi är en affärspartner som följer kreatören hela vägen. Som agent är ditt uppdrag att tillsammans med klienten ta reda på vad hans eller hennes mål är och därefter göra en strategi för hur man ska kunna nå dit, säger hon och fortsätter:
– Det är en tuff bransch och som individ är du väldigt utsatt. Jag tror att det är viktigare än någonsin att man som kreatör har någon som kan stötta en och verkligen stå på ens sida.
Här är Scen & Film en otroligt viktig part. Som fackförbund har man både den juridiska kompetensen och en unik insyn i hur branschen fungerar och utvecklas. Man har dessutom ett stort kontaktnät både nationellt och internationellt, med beställare, produktionsbolag, lagstiftare, andra förbund och organisationer.
– Kärnan i vårt arbete är att se till att våra medlemmar har ett hållbart yrkesliv och får en skälig ersättning. Agenternas ingång är delvis en annan, säger Anna Mathilde Schildt, som är jurist och ansvarig för kontakterna med agenterna på Scen & Film.
– Vår service till medlemmarna är bred och mycket av det agenterna gör, gör också vi. Men vi arbetar på olika sätt. Vi jobbar även långsiktigt med de principiella frågorna.
Eva Röse kastade alltså brevet hon fick på 1990-talet. Men kvinnan som hade skrivit det, Laura Munsterhjelm vid Actors in Scandinavia, blev faktiskt så småningom hennes agent ändå och har nu företrätt Röse i snart 30 år.
– Jag minns att jag de där första åren fick åka till Los Angeles flera gånger, med VHS-kassetter i väskan, säger Eva Röse.
– I dag känns det som forntiden. Många kollegor var skeptiska till det här med agent då. Men sen blev det mer och mer snack: ”Vem är du hos?”, ”Hur ska man välja?”, ”Ska man vara hos en stor eller liten?”. Skådespelare pratar med varandra och jämför vad agenterna gör.
Eva Röse beskriver relationen med sin agentur som familjär, och berättar att hon ofta genom åren varit lika glad för deras skull som för sin egen när hon bokat ett nytt jobb. Men bland kollegor möter hon med jämna mellanrum tveksamheter inför agenternas roll. Att som ny i branschen alls förstå hur agenturerna jobbar, vad de kan hjälpa till med och inte, och vilka förväntningar klient respektive agent kan ha på samarbetet bedömer hon som svårt.
Rädslan för att hamna utanför och missa uppdrag om man inte har en agent riskerar att låsa fast kreatörer i partnerskap som egentligen inte gynnar dem, menar hon. Samtidigt kan relationen bli sårig och skör när man inte synkar eller känner sig bortglömd.
– Från klientens perspektiv kan det vara väldigt svårt att veta vad det egentligen är som agenten gör, säger Eva Röse.
– Det finns en skevhet i att man inte riktigt vet vad man som skådespelare signar upp på. Jag tycker man skulle kunna ha ett förväntansdokument, som man numera har i alla skolor. Det skulle göra det tydligare vad båda parterna kan förvänta sig av varandra och man skulle kunna följa upp med avstämningar. Mer transparens vore bra.
I USA ledde missnöje med agenternas arbete 2019 till stor konflikt. Då gick det amerikanska manusförfattarfacket Writers Guild of America (WGA) ut och uppmanade medlemmarna att säga upp sina agentavtal. Detta i protest bland annat mot att agenturerna börjat sälja sina kreatörers tjänster som paket, vilket genererade mindre pengar till manusförfattarna, och mer till agenturerna. Tusentals manusförfattare sa upp sina agentavtal, innan en överenskommelse mellan facket och de stora agenturerna nåddes 2022.
I Sverige är relationen mellan facket och agenturerna i regel mer harmonisk. Men ibland gnisslar det också här:
– Det har funnits tillfällen då agenterna godkänt saker i individuella avtal som inte ligger i linje med vad vi anser vara rimligt i branschen, säger Anna Mathilde Schildt.
Ett sådant exempel är buy-outs, att man erbjuds en engångsersättning mot att man avstår från framtida intäkter och i vissa fall även förlorar rättigheterna till det man säljer. En modell som Scen & Film starkt avråder från.
– Det kan handla om rättigheter och hur vi värderar dem. Eller om situationer som går utöver kollektivavtalen eller där kollektivavtalen inte är tillämpliga. Jag tror inte att det handlar om någon illvilja från agentens sida, snarare om att de inte har riktig samma perspektiv som vi.
Det är inte alltid som agenterna har den inblicken i juridiken som vi har på Scen & Film.
Agenturerna skickar ofta kontrakt för avtalsgranskning till Scen & films jurister som ger förslag på revidering, och det förs regelbundna samtal mellan agenturer och fackförbund, berättar Anna Mathilde Schildt. Facket erbjuder även både rådgivning och avtalsgranskning av jurist för medlemmarna. I särskilda fall kan man även bli beviljad en utökad avgiftsfri förhandlingshjälp.
Det räcker en bra bit för den som vill klara sig själv, utan agent. Men kanske inte för alla yrkesgrupper och uppdrag, tänker Anna Mathilde Schildt.
– Jag kan förstå att man vill ha någon som företräder en mot produktionsbolagen. Man är ganska liten i de där förhandlingarna. Att då kunna gömma sig bakom en agent tror jag kan vara skönt. Men mycket av det man betalar en agent för får man genom sitt medlemskap i Scen & Film, säger hon och tillägger:
– Man måste samtidigt komma ihåg att vi i grunden vill samma sak. Både Scen & Film och agenterna vill ha en hållbar bransch, där kreatörerna får jobb och skälig ersättning.
Ring ditt fack!
Scen & Film hjälper också till med avtal och förhandlingar. Som medlem kan du, oavsett om du är anställd eller egenföretagare, få kostnadsfri rådgivning i frågor som gäller till exempel upphovsrätt, lön och kontrakt. Du kan även skicka in avtal till avtalsgranskningen, där du får hela ditt kontrakt granskat av en jurist. I vissa lägen kan du även beviljas rättshjälp, och Scen & Film kan driva juridiska processer åt medlemmarna.
Om du dessutom är ansluten till Upphovsrätt Scen & Film har du som upphovsperson eller konstnärlig utövare tillgång till extra stöd i upphovsrättsliga frågor. Upphovspersoner har under vissa förutsättningar möjlighet att få rätt till fem timmars förhandlingshjälp, medan utövare har möjlighet att få rätt till tre timmars förhandlingshjälp, då avtalen oftast är mindre omfattande. Erbjudandet är kostnadsfritt och gäller för två produktioner per år, därefter gäller en fast timtaxa på 1 500 kronor.
3 frågor till:
Julia Sporsén, ordförande för Scen & Films operasångaravdelning
Hur vanligt är det att ha en agent bland operasångare?
”Agentens roll på svensk operas arbetsmarknad har ökat markant de senaste 20 åren, inte minst i takt med att fasta tjänster och längre kontrakt minskat dramatiskt. Enligt vår stora enkät från 2021 är det ungefär 50 procent av operasångare som arbetar som solister som har en agent, men jag skulle säga att av de frilansare som jobbar på svenska institutioner så är det svårt att hitta någon utan agent. Det har blivit allt svårare för en sångare att ens få en audition på ett svenskt operahus utan agent.”
Vad behöver operasångare agentens hjälp med?
”De stora operahusen anordnar inga öppna auditions längre. Agenterna säljer in sångare på opera- och konserthusen och bibehåller artistens kontakt med operahuset före och efter själva jobbet. De förhandlar kontraktet, som ofta utformas som betalt per föreställning. Eftersom vi oftast sjunger på originalspråk arbetar många på en internationell marknad. Då är det än svårare utan en agent som har kontakt med många europeiska operahus och som dessutom vet hur olika länders kontrakt är utformade.”
Ser du några problem i relationen med agenten?
”Det största problemet är väl att sångare är beroende av privata näringsidkare för att ens få provsjunga på en offentligt finansierad institution. En agent tar 10–20 procent av sångarens gage. I tysktalande länder finns en intressant lag som säger att operahuset och sångaren ska dela på agentens provision. Det är även få agenter som har kunskap om kollektivavtalen och vad konsekvenserna blir för en sångare att fakturera jämfört med att gå på lön.”
42 procent
Så många av Scen & Films medlemmar svarade att de har en agent som representerar dem, när vi ställde frågan i Akts nyhetsbrev i juni. 7 procent angav att de tidigare anlitat en agent men inte just nu. Medan 51 procent svarade att de inte har någon agent.
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2025-09-26
