Inställda arrangemang tvingar yrkesverksamma med spetskompetens att hitta försörjning i andra branscher. Samtidigt hindras studerande och nyutexaminerade från att använda och utveckla sina nya färdigheter. Fler statliga åtgärder krävs för att undvika en kostsam och bestående kompetensbrist inom scenkonsten.
Det är nu mer än ett år sedan restriktionerna mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i praktiken tvingade scenkonstbranschen att ställa in stora delar av sin verksamhet. Bristen på långsiktiga besked och garantier för en återstart har försvårat situationen ytterligare. Alla frilansande konstnärliga och tekniska yrken är hårt drabbade. Något som i början av pandemin sågs som ett temporärt yrkesbyte för att försörja sig har nu blivit långvarigt. Osäkerheten om när en återstart kan ske bidrar till att erfarna personer med spetskompetens riskerar att aldrig återvända till scenkonsten.
Pandemins effekter kan också leda till långsiktiga problem med återväxten. Många nyexaminerade inom dans, teater och musik har nu särskilt svårt att få ett första arbete. Studerande vittnar om svårigheter att utvecklas i önskad takt när undervisningen sker på distans och praktikmöjligheterna minskar. Svårigheten att etablera sig på arbetsmarknaden ökar risken för att dessa grupper påbörjar karriärer i andra branscher eller väljer att byta utbildning.
I en medlemsundersökning genomförd av Svensk Scenkonst instämmer samtliga respondenter helt eller delvis i att det finns en risk för att yrkesverksamma lämnar branschen permanent. Statistik från SCB visar att antalet sysselsatta inom näringarna för kultur, nöje och fritid minskade med cirka tio procent under 2020. Siffror från Svensk Scenkonst bekräftar den situationen, där antalet anställda bland medlemmarna har minskat med 22 procent och antalet årsverken med åtta procent.
Mot bakgrund av detta behövs åtgärder på kort och lång sikt. För att behålla nyckelkompetenser skulle en tillfällig förstärkning av scenkonstallianserna (Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen) kunna möjliggöra en breddad verksamhet. Vidare behövs medel till kompetensutveckling. Dessa skulle kunna ges till konstnärliga högskolor, allianserna eller andra strukturer inom eller nära branschen som kan bidra med utbildningsinsatser. En riktad insats mot nyutexaminerade scenkonstnärer är också nödvändig liksom att regeringen snarast beslutar om ett garantistöd. Att arbetsgivare vågar anställa och planera framåt är en förutsättning för en kraftfull återstart.
För att säkerställa framtidens kompetensförsörjning behövs också en nationell strategi för att fånga upp unga talanger och främja deras väg mot högre utbildning, oavsett socioekonomisk bakgrund. Pandemin har även tydligt visat utsattheten för frilansarna inom scenkonstområdet. Nuvarande trygghetssystem fungerar inte för denna del av arbetsmarknaden och behöver utvecklas för att möta samtiden.
Det är bråttom. Om inte staten tar ett samlat grepp nu finns en överhängande risk för allvarliga konsekvenser för hela branschens kompetensförsörjning. Uteblivna arbetstillfällen utgör också ett direkt hinder i vårt arbete med att bredda rekryteringen på och bakom scenerna.
Publicerad i SvD 11/5 2021.