Foto: Sören Vilks
Hur kommer samtalet se ut på måndag? Den här valrörelsen har präglats av ett högt tonläge där partierna kämpat om att äga berättelsen om Sverige och de kriser vi står inför. Det har varit en ganska förvirrande valrörelse där lojaliteter och övertygelser har köpts och sålts i utbyte mot röster, allt eftersom väljarundersökningarna kommit partistrategerna till del. Partierna frågar – Vad vill du ha? Och väljarna svarar med – Vad får jag? Det blir ett kortsiktighetens tyranni som omöjliggör de stora reformer som krävs för att lösa utmaningar som klimatomställningen, den ekonomiska ojämlikheten och kompetensförsörjningen. Vem talar om solidaritet, inkludering och rättvisa när vi behöver det som mest?
Kanske är valutgången mer osäker än vanligt och kanske är konsekvenserna mer oförutsägbara än vanligt, men när politiken väljer konflikt och polarisering framför ansvar och dialog för att få fram sitt budskap – även där man egentligen är överens – då blir det svårt att hänga med. Konflikterna har dessutom ett underhållningsvärde som gör det svårt att urskilja vilken fråga som verkligen är verklig och vilken som bara tjänar dramaturgin.
Just nu verkar narrativet om att Sverige är i fritt fall ha slagit rot i debatten – den som säger offentligt att Sverige är ett ganska bra land blir uthängd som galen. Men jag säger det ändå. Sverige är ett ganska bra land att leva i och den svenska demokratin är stark. Vi har en hög tillit till myndigheter och varandra och det är ett faktum att vi står oss bra i de flesta internationella jämförelser och är ett av de minst korrupta länderna i världen. Vi har väldigt stora utmaningar framför oss, det är inte tu tal om annat, men vi har ett bra utgångsläge att ta oss an dem i solidaritet med de som drar det tyngsta lasset. Utan solidaritet faller vi isär.
Den stora prövningen kommer med kylan. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har enat Europa, men nu när gasen har stängts av skenar energipriserna i takt med inflationen i hela Europa, och då prövas solidariteten. Men vad är alternativet? Om Europa slopar sanktionerna och överger Ukraina – vilket Europa får vi då? Ingen demokrati existerar av egen kraft. De finns där därför att medborgarna valt dem och kämpat för dem. När man säger att det är ett ödesval på söndag är det detta det handlar om – vad är vi beredda att offra för att vi, men även våra grannar ska kunna leva i öppna samhällen? Vad är vi för en lort om vi överger Ukraina när det blir kallt?
Den solidaritet vi visar nu kommer definiera oss för lång tid framöver och avgöra vilken väg vi vill gå. I Sverige. I Europa.
Det är kanske för mycket begärt att mana till hederlighet så här i valspurten, men för att lösa de stora frågorna krävs dialog, kompromisser och samarbete, och en rejäl skopa solidaritet. När röken har lagt sig efter valet förväntar jag mig att nästa regering även tar sig an frågor som knappt synts i valrörelsen som utbildning, vård och bostadspolitik. Jag förväntar mig framför allt en kultur-, arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik som väcker liv i den märkligt slumrande Återstartsutredningen och tar fasta på erfarenheterna från pandemin för att täta maskorna i trygghetssystemen så att även de som arbetar på kulturarbetsmarknaden ska kunna utvecklas i sina yrken.
Och vi behöver fortsatt bygga vår demokrati och stärka yttrandefriheten. Kulturpolitiken får aldrig bli instrumentell och tjäna politiska ideologier, den ska ge förutsättningar för att medborgarna ska kunna nyttja sin yttrandefrihet. Den som påstår att kulturen blir fri genom att berövas sin offentliga finansiering vet inte vad den pratar om. Eller, den vet det mycket väl, men den vill något helt annat än att göra konsten fri – genom att befria kulturen och folkbildningen från sin finansiering kan man styra den på riktigt. Yttrandefriheten kräver att vi försvarar den, och för att vi ska kunna nyttja den krävs resurser och armlängds avstånd.
Scen & Film kommer alltid verka för ett dynamiskt och inkluderande kulturliv som en förutsättning för ett öppet samhälle. Scen & Film ska vara det självklara valet för alla som arbetar inom scen och film och ju fler vi är, desto starkare blir vi. Jag hälsar våra nya medlemmar särskilt välkomna och hoppas att ni stannar länge.
Demokrati är ingenting vi har – det är någonting vi gör. Gå och rösta på söndag så vi får ett bra samtal på måndag.
Publicerad: 2022-09-06
