Text: Linus Fremin Foto: Freddy Persson
I inspelningsstudion Poisson Barbu som ligger inom tionde distriktet i Paris läser Kester Lovelace in en ljudbok. Han är en brittisk skådespelare och regissör som de senaste decennierna bott och arbetat i Paris. Trots att han gör allt från tv-roller till att lära ut skådespeleri på nationella teaterskolor, är det röstskådespeleri som har varit den främsta inkomstkällan de senaste 25 åren.
– Att jobba med rösten är både kul och utmanande. Just dubbning är väldigt stort här i Frankrike och som britt sticker jag ut och får ganska mycket jobb. I Frankrike, liksom i stora delar av världen, dubbas nästan alla filmer och tv-serier till det lokala språket – till skillnad från oss i Norden som är mer vana vid att allt textas. Dubbning är en industri som sysselsätter tiotusentals skådespelare, översättare, studiotekniker och en mängd andra yrkesgrupper världen över.
Mycket tyder dock på att branschen snart kommer att förändras. När experterna siar om vilka delar av nöjesindustrin som AI kommer att påverka först lyfter många fram allt som har med rösten att göra.
Storytel meddelade till exempel i juni i år att svenska AI-röster kommer att lanseras på deras tjänst före jul, Google har i begränsad omfattning inlett tester med att låta AI skapa automatiska dubbningar av videoklipp på Youtube och tack vare mjukvara som Replica Studios har AI-röster även gjort intåg i videospelssfären.
Till och med vissa skådespelare har gett sig in i AI-världen. James Earl Jones har till exempel skrivit över sina rättigheter till röstinspelningarna av den legendariska ”Star Wars”-skurken Darth Vader till Respeecher, en ukrainsk startup som specialiserar sig på AI-röstkloning, för att kunna vara med i framtida projekt i filmserien.
– Vi ser hur snabbt utvecklingen går och såklart finns det en rädsla att våra jobb kommer att försvinna, vilket betyder att en stor del av våra inkomster gör det också, säger Kester Lovelace under en paus i inspelningarna.
– Men det finns också en social och kulturell aspekt av det hela. Att om vi bara börjar använda röster gjorda av maskiner så tar det bort den mänskliga spontaniteten, känslorna som bara en skådespelare kan uttrycka i ögonblicket. Det är en del av skådespeleri som en maskin inte kan efterlikna, säger Kester Lovelace.
Han beskriver den franska dubbningsindustrin som en stark och enad kraft, men där alla sorters röstskådespeleri inte värderas lika högt.
– Fransk filmkonst är respekterad både här hemma och utomlands. Det har gjort att även dubbningsindustrin är det. Många dubbare är med i det franska fackförbundet för skådespelare och det har genom åren fått till tydliga regler som gynnar dem. Samma skydd finns inte för röstskådespelare som gör reklamfilmer, företagsfilmer eller audioguider till exempel.
Inom dubbningsindustrin är det vissa röstskådespelare som lyckas nå en större status och bli en sorts kändisar – trots att få vet hur de ser ut. Om du till exempel frågar en tysk person hur Julia Roberts låter så är det troligtvis inte Hollywoodskådespelarens karakteristiska röst de tänker på, utan på 60-åriga Daniela Hoffmanns. Hon har varit Julia Roberts tyska dubbröst i över 30 år – sedan ”Pretty Woman” kom ut år 1990.
– Utmaningen med dubbning är att lyckas sätta ditt eget konstnärliga id. Du måste också kunna prata väldigt snabbt, väldigt tydligt, och med alla känslor som behövs. Musikalitet och ett bra korttidsminne är också fördelaktigt.
Förutom Julia Roberts har hon genom åren även dubbat Queen Latifah, Calista Flockhart, Sharon Stone och Jamie Lee Curtis. Trots att hon är medveten om sin status i branschen, tror hon att de dagarna snart är över.
– Vårt yrke kommer inte längre att existera inom överskådlig framtid. AI kommer att ersätta oss helt. Det är såklart synd, men allt utvecklas. Jag har som tur är en väldigt bra skådespelarutbildning i botten, så jag kommer komma tillbaka på scenen. Ja, tills vi ersätts av hologram även där.
Daniela Hoffmanns tyska skådespelarkollega Umut Dirik försöker att vara mer hoppfull – även om han medger att det är svårt. Han har arbetat med dubbning och annat röstarbete i över 30 år och använder nu den kunskapen i den tyska organisationen för röstskådespelare, VdS, som tillsammans med andra organisationer och fackförbund för röstskådespelare världen över har skrivit ett manifest kring hur de anser att AI ska hanteras.
– Det handlar både om att politiker behöver få mer kunskap om de juridiska och etiska problem som kan uppstå i takt med den snabba utvecklingen av AI-teknologier i Europa, men också om det stora behovet av att skydda konstnärers rättigheter. Vi ser allt fler exempel på där skådespelares insatser inte respekteras och kompenseras som de ska.
Umut Dirik följer noga hur själva tekniken bakom AI utvecklas. Redan idag är det till exempel möjligt att med hjälp av AI byta språk på en skådespelarröst i en film, vilket gör att varken dubbning eller översättning behövs.
– Man kan ha kvar originalrösten och med ett knapptryck få den att prata andra språk. Det är revolutionerande och kommer att växa. Ju större språket är i världen, desto fortare kommer det att gå. Dels för att de stora marknaderna där man pratar engelska, tyska och spanska är mer prioriterade av företagen, dels då mängden data är större då de facto fler pratar språken. Ni i Sverige kommer nog därför inte se samma snabba utveckling.
Den bilden delas av den rutinerade svenska röstskådespelaren Daniel Sjöberg.
– I dag kan du mata in text och få en hyfsad prestation av genererad AI, i alla fall på engelska. Där kan du detaljstyra känslolägen och till en viss grad övertyga lyssnaren om att det är en riktig röst. På svenska har jag faktiskt inte hört det än, men det är nog bara en tidsfråga.
Daniel Sjöberg har dubbat och regisserat dubbningsprojekt i flera decennier och kommer under hösten börja som lärare i röstskådespeleri på Stockholms konstnärliga högskola. Han tror att det på sikt kommer att skapas olika segment inom den svenska branschen, där vissa produktioner kommer att använda AI-genererade röster.
– Men jag tror att biofilmerna och de serier som har lite högre svansföring kommer att behålla mänskliga röster. Det kanske är naivt av mig, men jag tror att man inser att en betalande publik vill ha de nyanser och de känslor som bara en riktig skådespelare kan skapa.
Han ser precis som sina utländska kollegor risken att många svenska skådespelare, där de flesta är frilansare, kommer att tappa en del av sin inkomst om röstskådespeleri minskar i omfattning. Han ser även en annan utmaning.
– Att dubba eller läsa in en ljudbok är kanske inte din primära identitetsskapande verksamhet som skådespelare, men där får du åtminstone använda dina verktyg i glappen mellan då du står på scen eller spelar in en film. Om du inte kan göra det i samma utsträckning, och i stället får långa pauser från ditt yrke, så tror jag det kan påverka själva lusten till skådespeleriet, vilket också vore en otrolig tråkig utveckling.
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2023-10-19
