Dansare och sångare riskerar att få hundratals miljoner av intjänat pensionskapital konfiskerade. Nu måste regeringen komma med besked om scenkonstpensionerna, skriver Teaterförbundets vice ordförande Gunnar Lundberg i en debattartikel.
En framträdande sångsolist vid Kungliga Operan hade när han för drygt 10 år sedan lämnade operan en tjänstepension på 21 000 kr/mån. Nu när han nu fyllt 65 år har han fått besked om att den sjunker till 13 000 kr.
Att arbeta som dansare och sångare vid Kungliga Operan och andra offentligt ägda scenkonstinstitutioner har aldrig varit ett höglöneyrke. Lönerna är låga inte minst i ett internationellt perspektiv. En pluspost har varit tjänstepensionen fram till 65 års ålder när man av fysiska och konstnärliga skäl lämnat sin anställning vid en tidigare tidpunkt än den gängse på arbetsmarknaden.
I denna har tidigare ingått en garanti för att pensionen inte sjunker vid 65 års ålder när den ersätts med ordinarie ålderspension. En garanti som många inte behövt ta i anspråk, men som gett en ekonomisk trygghet om man av fysiska eller andra skäl har haft små möjligheter till kompletterande arbetsinkomster. Många dansare går skadade eller halvskadade efter att ha slitit på sina kroppar. För en 55-årig sångare är ett cv som enbart handlar om operasång en svag merit på en allt tuffare arbetsmarknad.
Redan när riksdagen för snart tjugo år sedan fattade beslut om en övergång från ATP till det nya allmänna pensionssystemet uppvaktade Teateförbundet ansvariga politiker. Vi pekade på att det var nödvändigt att då anpassa tjänstepensionerna för dansare och sångare för att enskilda individer inte skulle drabbas. Ingenting har hänt.
En av de politiker som engagerade sig i frågan var nuvarande kulturminister Lena Adelshon Liljeroth. Hon var den skarpaste kritiker av den dåvarande socialdemokratiska regeringens passivitet när det gällde scenkonstpensionerna. Förväntningarna var därför stora både på henne och på den nya regering som tillträde 2006.
Regeringen tillsatte en utredning som 2009 lämnade ett förslag som fick ett brett stöd av alla remissinstanser. Efter tre års tystnad meddelade regeringen att utredningen lagts år sidan. Efter stark kritik från branschen kom istället besked förra hösten om att frågan nu skulle överlämnas till parterna att lösa i kollektivavtal.
Från Teaterförbundets sida välkomnade vi regeringens initiativ. Den nuvarande ordningen svarar vare sig mot institutionernas eller de yrkesverksammas behov. Genom att reglera pensionerna i kollektivavtal ges parterna möjlighet att anpassa systemet inte bara till förändringarna i det allmänna pensionssystemet utan även till utvecklingen av en frilansarbetsmarknad, ett mer aktivt stöd till karriärväxling och att genom en mer flexibel pensionsordning säkra en hög konstnärlig kvalité.
Men för att vi som parter ska kunna ta ansvar för den framtida pensionsordningen måste staten ta sitt ansvar. En förutsättning för att vi ska kunna inleda förhandlingar är att vi får veta vilka övergångsregler som kommer att gälla. Det vi vet är att de som har högst fem år kvar till nuvarande pensionsåldrar kommer att gå kvar på nuvarande ordning. Men inte vad som gäller för de övriga.
För den enskilde individen är det stora ekonomiska värden som står på spel. För en 35-årig dansare kan de handla om ett intjänat pensionskapital på 3,5 miljoner kronor och för en 46- årig sångare på 2,5 miljoner kronor. Pengar som riskerar att gå förlorade trots att arbetsgivarna betalt in avgifter för möjligheten att gå i pension vid nuvarande åldrar.
Det är inga stora grupper det handlar om. De mest utsatta – dansare och sångare – uppgår till drygt 300 personer, men för dessa kan det sammantaget handla om uppemot 450 miljoner kronor som kan komma att konfiskeras.
Det har nu gått ett halvår sedan regeringen besked om scenkonstpensionerna kom i budgeten i september 2013. Det borde vara en självklarhet att staten tar det fulla ansvaret för redan uppkomna åtaganden. Vi har begärt att få information om de planerade övergångsreglerna men blivit avvisade.
Vi är starkt oroade över att regeringen, och kulturministern, kommer att svika oss än en gång.
Gunnar Lundberg
Operasångare och vice ordförande i Teaterförbundet
Artikeln har varit publicerad i Svenska Dagbladet.
Foto: Carl Thorborg