Text: Amelie Marmenlind Foto: Kajsa Lorentzon
Det är med show och komik som skådespelartrion fångar publiken under sitt genomdrag i Riksteaterns repetitionslokaler i Hallunda. Pjäsen Audism genom livet spelas på teckenspråk, med simultan röstgestaltning, som gör den tillgänglig för både döv och hörande publik.
Temat för verket är den diskriminering och utanförskap som döva möter i sin vardag – så kallad audism. Genom ögonblicksscener från akutmottagningen, arbetsintervjun och studievägledarens kontor återger ensemblen en tuff vardag som är verklighet för många döva i dag. Den tragikomiska tonen framkallar både fniss och suckar av igenkänning hos publiken.
Pjäsen, som åker på turné i vinter, lyfter faktumet att döva i alla åldrar lever med begränsade rättigheter i jämförelse med hörande. Men det finns ett område som inte berörs – kulturen. Sanningen är dock att kultur i högsta grad är ett område där döva utesluts som konsumenter.
Någon som har sett flera av Creas produktioner är Christian Dyvik, 38 år från Örebro. Han anser att tillgången på scenkonst för honom och andra döva är knapp.
– Jag har främst Riksteatern Crea att vända mig till för teater på teckenspråk, men utbudet är väldigt litet jämfört med vad som erbjuds för hörande, säger han.
Mindy Drapsa, konstnärlig ledare för Riksteatern Crea – Riksteaterns döva teater – bekräftar att Creas arbete långt ifrån täcker behovet av teckenspråkig teater i Sverige.
– Utbudet är hemskt begränsat. Riksteatern är en jätteinstitution av vilken Crea är en jätteliten del. Det skulle behövas döva teatrar som specialiserar sig på cirkus, dans, barn- och bebisteater.
Namnet Crea refererar till det latinska ordet för kreation; att skapa. Ett namnbyte från det tidigare namnet Tyst teater var nödvändigt, berättar Mindy. Hon understryker att namnet Tyst teater var direkt missvisande.
– Döv teater har aldrig varit tyst.
Mindy Drapsa blev teaterns första döva konstnärliga ledare 2019, och namnbytet var då en av hennes första åtgärder.
För den som inte har möjlighet att se Riksteatern Creas produktioner är tolk ett alternativ. Silja Lamhauge är medverkande skådespelerska i Audism genom livet och jobbar även som teckenspråkstolk. Hon berättar att behovet av tolkar är stort, men att låg finansiering från Stockholms regions tolkcentral hindrar tolken från att göra ett bra jobb.
– Inom teatertolkning saknar man helt förberedelsetid, konstaterar hon.
I Stockholm betyder det att en teatertolk i dagsläget får betald förberedelse motsvarande längden på pjäsen som ska tolkas, till exempel två timmar. Den tiden räcker till att se pjäsen en gång. Därutöver behöver tolken tid att läsa manus och prata med produktionsteamet om eventuella frågetecken. Det blir jobb som får göras på tolkens fritid.
– Eftersom tolkcentralen i Stockholm inte vill betala för kvalitativ teatertolkning så faller det på arrangören. Då blir det väldigt dyrt för en produktion att kalla in en tolk. Det skulle vara bättre om tolkcentralen betalade en rimlig förberedelsetid, sen kan man själv ta kontakt med produktionen och försöka få till en bra tolkning, säger Silja Lamhauge.
Våren 2025 ger Stockholms konstnärliga högskola en kurs med titeln ”Introduktion till dramatiskt skrivande för scenkonst på teckenspråk”. Kursansvarig är Anders Duus, dramatiker och lektor i dramatiskt skrivande. Han har tidigare jobbat mot Riksteatern Crea och har stor kunskap om teckenspråk och dövkultur.
– Förhoppningen med kursen är att fånga upp behovet av kompetensutveckling i branschen. Det saknas en grundläggande verktygslåda för dem som har ambitionen att jobba med teckenspråk och dramatik, säger Anders Duus.
I syfte att erbjuda döv publik en mångfacetterad konstrepertoar krävs vilja och kunskap från producenters sida. Att avsätta pengar för konsult och tolk skulle tillsammans med utökade utbildningsmöjligheter, likt SKH:s kurs, gradvis öka utbudet för Sveriges döva publik.
Christian Dyvik, som själv är skådespelare, önskar att fler organisationer inom scenkonsten använde sig av teckenspråk – och involverade döva och hörselskadade skådespelare.
– Ofta ser jag hörande personer spela döva eller hörselskadade. Det känns som en förlorad möjlighet att representera vår grupp på scen. Om man jämför internationellt, på Broadway eller i Hollywood, ser man stora framsteg i hur döva och hörselskadade inkluderas i dag. Jag hoppas att samma sak kan ske här i Sverige, så vi får tillgång till scenkonst på lika villkor.
Riksteatern Crea
Frigruppen Tyst teater. Startades 1970. Sedan 1977 är den en del av Riksteatern och heter numera Crea. Riksteatern Crea producerar teater av och med döva konstnärer så långt det är möjligt. Det gäller allt från manus, scenografi och kostym till regi.
Dövhet och teckenspråk
• Antal personer med dövhet och hörselnedsättning i Sverige uppskattas till 1,5 miljoner, varav 10 000 av dessa är döva sedan födsel eller tidig barndom.
• Teckenspråk är ett visuellt språk som uppfattas med synen. Tecknaren använder händerna men också ansiktsuttryck, munrörelser, kroppshållning och blickriktning.
• Långt ifrån alla med hörselnedsättning kan kommunicera via teckenspråk. Då används skrivtolkning. Vid dövblindhet används ett taktilt teckenspråk där handrörelserna avläses med känseln.
Källor: Institutet för språk och folkminnen, Hörselskadades Riksförbund HRF, Sveriges dövas Riksförbund, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2024-12-11
