Teaterförbundet för scen och film, Dramatikerförbundet och Sveriges Filmregissörer har skrivit en gemensam artikel inför debatten om en ny filmpolitik i riksdagen torsdag den 9 juni.
Vi som gör film i Sverige har hela tiden varit mycket positiva till regeringens besked att avveckla filmavtalet. Vi välkomnar en statlig filmpolitik som en del av kulturpolitiken. Äntligen! Svensk film förtjänar ett modigt och osentimentalt grepp för att kunna utvecklas vidare.
Det är inte ”en taffligt beredd skrivbordsprodukt” som Allianspartierna vill få det att framstå som i sin artikel i Göteborgs-Posten (160604) . Efter år av utredningar fattade kulturminister Alice Bah Kuhnke ett beslut: den här gången skulle alla aktörer på filmområdet komma till tals, inte bara parterna i det tidigare filmavtalet som ofta görs synonym med ”filmbranschen”. Kulturdepartementet bjöd in till samtal med företrädare från hela branschen, både avtalsparterna och vi som gör film. I flera workshops fördes kreativa samtal om hur en ny filmpolitik skulle kunna utformas. En ny filmpolitik måste våga utmana gamla maktstrukturer och i högre grad omfatta alla som gör film.
En departementspromemoria presenterades våren 2015. Den gav inte alla svar, men var ett steg på vägen mot en framtida filmpolitik. Genom en bred remisshantering inkom många synpunkter, och det fanns ett brett stöd för att göra filmpolitiken till en del av kulturpolitiken.
Det är därför bekymmersamt att se hur Allianspartierna vill undergräva förtroendet för kulturministern och regeringen genom att tala om en slarvig filmpolitik. Vi delar inte den bilden, utan ser äntligen resultat efter en lång process. Att få till stånd en statlig filmpolitik är en stor utmaning och nu krävs ett beslut. Svensk film kan inte vänta!
Torsdag den 9 juni ska den nya filmpolitiken debatteras i riksdagen. Vi som gör film hoppas att debatten och riksdagsbehandlingen blir respektfull. Utredningsarbetet har varit grundligt med syfte att bygga en ny struktur som ger ett starkt och vitalt filmliv med större inflytande till upphovspersoner. Nu finns förslag till mål och former för hur den framtida politiken ska organiseras, vilket är positivt och framåtblickande.
Vi som gör film ser fram emot större inflytande och aktivt deltagande i arbetet med att utforma den nya filmpolitiken.
Till förslaget om fortsatt utredning är svaret ett kraftfullt Nej! Ytterligare utredning innebär att svensk filmpolitik tappar tempo. Det vore förödande!
Anna Carlson, ordförande, Teaterförbundet för scen och film
Pia Gradvall, ordförande, Dramatikerförbundet
Anders Habenicht /Christina Olofson, ordförande, Sveriges Filmregissörer
Artikeln publicerades i Göteborgs-Posten 9 juni 2016
Publicerad: 2016-06-09
