Det finns lika många fördelar med att förlägga svenska film- och tv-produktioner i Sverige som det finns Beckfilmer. Det handlar om ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen, hållbarhet och turism. På den här punkten är alla överens: den kreativa industrin – som film och tv – är en basnäring för Sverige.
Trots detta spelas ett stort antal svenska produktioner in i andra länder. Hur går det ihop? Producenten Niclas Peyron säger att det rakt ut: ”besluten baseras på stålar”.
– Även om jag i grunden tycker att det är bäst att filma i Sverige, vi har fantastiska filmteam, så åker produktionsbolagen utomlands för att lönerna och kostnaderna är lägre. Och för att det finns större statliga stöd, så kallade produktionsrabatter – upp till 50 procent i vissa länder. De stora internationella beställarna tittar enbart på kostnaderna.
Niclas Peyron är en av landets mest rutinerade dramaproducenter. Han har decennier av erfarenhet och har jobbat med SVT, BBC, Netflix och Amazon. När platsen ska väljas inför inspelningen av en ny film eller tv-serie undersöks i första hand två aspekter, säger Niclas.
– Kostnaderna och förutsättningarna för att genomföra inspelningen. Det är alltså inte en självklarhet att man tittar på Sverige först, utan man söker efter den plats som passar bäst för projektet. Och det spelar ingen roll om filmen ska utspelas i Sverige – Tjeckien kan göras om till Skåne.
Förutom den ekonomiska aspekten finns det en annan baksida med att filma i Sverige, menar Niclas Peyron.
– Att filma i Stockholm är extremt krångligt. Den tröga tillståndsprocessen är inte gjord för filminspelningar. Och staden klämmer oss på ganska mycket pengar för att få filma och bygga scenerier. Utomlands är det inte lika trögt.
Niclas, som har arbetat i länder som USA, Polen, Sydafrika, Kina och Frankrike, önskar att Sverige i högre utsträckning integrerades med den europeiska filmindustrin. I höstas var han i Litauens huvudstad Vilnius och spelade in en dramaserie.
– Då var vi sex svenska produktioner där samtidigt. Att det är dyrare att spela in i Sverige än i exempelvis Baltikum är bland annat kopplat till skattesystemet. Det sociala skyddsnätet och den standard som vi har i Sverige är fantastisk, men det kostar.
Just de baltiska huvudstäderna, tillsammans med Ungern, Tjeckien och Rumänien, har länge varit attraktiva val för svenska produktioner. Enklare att filma i, bättre studios och skickliga team är några av fördelarna. Men det finns också nackdelar.
– Vi och arbetsgivarna har inte samma stöd av kollektivavtalet som i Sverige. Den svenska platta organisationen har också fördelar gentemot de utländska, ofta hierarkiska systemen. Svenska produktioner har generellt ett bra rykte. Vi betraktas som demokratiska och jag upplever att det finns en nyfikenhet utomlands kring våra kollektivavtal och regler, som jag alltid försöker implementera, säger Niclas Peyron.
Producenten Eiffel Mattsson, som bland annat ligger bakom Netflix-satsningen The Playlist och dramaserier som Det som göms i snö och Young Wallander, säger precis som Niclas Peyron att det kokar ner till resurser.
– Arbetstiderna skiljer sig utomlands, vilket innebär att man kan filma mer varje dag. Dessutom finns det tillgång till bättre studios, team med högre snittkompetens och erfarenhet av att jobba med större produktioner, säger Eiffel Mattsson.
Men det finns också problem med att välja utlandet, tillägger han.
– Logistiken kan vara krävande. Man vill hålla ner antalet flygresor, både för ekonomin och hållbarheten. Sen finns det ett antal mindre nackdelar, som statistunderlaget. Vill man återskapa svensk mångfald så kommer man att stöta på utmaningar i Baltikum.
Oscar Hansen har jobbat som filmarbetare och platsletare i tre decennier. Med fokus på södra Sverige letar han fram de optimala inspelningsplatserna för film och tv och har bland annat arbetat med Wallander-filmerna och SVT-serien Tunna blå linjen. Oscar kan förstå de ekonomiska fördelarna med att flytta inspelningar utomlands, men tror att det finns mycket att vinna på att behålla produktionerna på hemmaplan.
– Ur hållbarhetssynpunkt har du mycket att vinna. Sen finns det ett kreativt och estetiskt perspektiv. Det är klart att du i dag kan få det att se ut som svensk skärgård i en studio i Estland, men någonting genuint kan gå förlorat på vägen.
Oscar Hansen menar också att man missar en långsiktig ekonomisk vinst genom att flytta utomlands.
– Ta bara filmturismen, som är enorm, men svår att överblicka ekonomiskt. Dessutom förlorar vi kompetens. Jag vet flera filmarbetare som slutat eftersom de är trötta på att arbeta utomlands.
Efter många år av påtryckningar från branschen klubbade regeringen 2022 igenom ett nytt produktionsincitament – en rabatt som länge funnits i övriga Europa. Stödet, som fördelas av Tillväxtverket, landade på 100 miljoner kronor årligen till produktionsbolagen och syftar till att behålla och locka fler filminspelningar.
Niclas Peyron och Eiffel Mattsson är positiva till stödet, men påpekar samtidigt att det är för lågt.
– Det är ungefär vad två tv-serier kostar att producera. Det behövs betydligt mer pengar, säger Niclas Peyron.
Eiffel Mattsson tror att det är för tidigt att spekulera i de långsiktiga effekterna.
– Förhoppningen är att det leder till att svenska produktioner vågar sikta ännu högre. Ju fler som stannar hemma, desto mer attraktivt blir Sverige som produktionsland.
Viktigt att påpeka, framhåller Eiffel, är att stödet inte har nått full effekt ännu.
– Just nu är det bara hälften av pengarna som betalas ut, då alldeles för många projekt som beviljats stöd inte kommer igång. Och då brinner pengarna inne.
Film Stockholm är en regional filmfond som ägs av Region Stockholm i nära samarbete med Stockholm stad. En del deras uppdrag är att verka för att skapa goda förutsättningar för att spela in i Stockholm. Att Sverige är för dyrt och krångligt, som producenterna menar, vill filmfondens vd Kristina Colliander nyansera en aning.
– När det gäller stora internationella och tekniktunga produktioner är det av utrymmesskäl svårt att spela in centralt i Stockholm. Men för svenska produktioner med ”svensk” storlek på team och teknik är nog inte Stockholm svårare än någon annan jämförbar stad.
Vissa platser kostar mer och kräver specialhantering och tillstånd, andra inte, säger Kristina Colliander.
– I vissa fall kan man nekas tillstånd på grund av utrymmes- eller säkerhetsskäl. Vi jobbar med att lyssna in behoven både från tillståndsgivare och produktioner.
Kristina håller däremot med om att produktionsrabatten på 100 miljoner är för skral.
– Antalet produktioner överstiger vida det beloppet. Genom film- och tv-produktion kan Sverige ligga i framkant. Det är svårt och utdraget att finansiera en film eller tv-serie, så här är de offentliga aktörerna helt avgörande.
Text: Johan Kellman Larsson
Illustration: Grace Park
Svensk film i siffror
• Snittbudgeten för en lång spelfilm med produktionsstöd år 2023 låg på 26,6 miljoner kronor.
• Svenska Filminstitutet ger produktionsstöd till cirka 15 långa spelfilmer per år, det vill säga omkring 30 filmer under en tvåårsperiod.
• Spelfilmer utan stöd från Filminstitutet är vanligtvis lågbudgetproduktioner som inte söker sig utomlands eller filmer som produceras direkt för strömningstjänster.
• 2019–2020 spelades 12 långfilmer och 23 dramaserier in utomlands. Det innebar att cirka 1,5 miljarder kronor hamnade utanför Sveriges gränser, enligt Film & TV-Producenterna.
EIFFEL MATTSSON
Vilka platser är hetast i dag?
”I Sverige är det Norrland, Västra Götaland och Skåne, främst tack vare deras regionala pooler som gör ett utmärkt arbete att locka produktioner till sig. Utomlands är Baltikum och Ungern hetast i dag. Och här i Norden har Norge varit väldigt bra på att attrahera stora internationella produktioner.”
Vilka platser har börjat att svalna?
”Stockholm. De senaste 20 åren, sedan regionpoolernas intåg, har produktioner inte primärt sökt sig till Storstockholm. Utomlands skulle jag säga att Tjeckien har svalnat något, främst för att Ungern har kört om dem i fråga om inhemsk produktionsstöd – Ungerns 35 % mot Tjeckiens 25 %. Prag är fortsatt attraktiva för amerikanska produktioner men inte lika heta för europeiska produktioner, då marginalerna ser bättre ut i grannländerna.”
Vilka blir framtidens hotspots?
”Norge kommer bli hetare och Finland har potential att bli minst lika het.”
NICLAS PEYRON
Vilka platser är hetast i dag?
”Vilnius, Prag, Bukarest, Riga.”
Vilka platser har börjat att svalna?
”Budapest. Sydafrika har svalnat också, på grund av svåra politiska omständigheter där.”
Vilka blir framtidens hotspots?
”Absolut Kiev. Blir det fred så kommer hela Europa att ta sig dit, på bekostnad av till exempel Vilnius.”
OSCAR HANSSON
Vilka platser är hetast i Sverige?
”Malmö, nordvästra Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronoberg.”
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2024-05-29
