Vad arbetar du med för tillfället?
Tove: Jag är operasångare och sedan några år doktorerar jag på ämnet operagestaltning vid Stockholms konstnärliga högskola. Disputationen är planerad till maj 2023. Parallellt försöker jag hinna med så många sångjobb utanför akademin som möjligt!
Simon: Det var ett tag sen jag stod på scen med anledning av pandemin, men nu repeterar jag Temps Mort av Lars Norén på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm i regi av Suzanne Osten.
Jenny: Jag tillhör den fasta ensemblen på Regionteater Väst och spelar i höst föreställningen Mellan två våningar, en pjäs för mellanstadiet som handlar om två gamla klasskamrater som råkar fastna i en hiss, och då nystas deras historia av mobbing och utsatthet upp.
Vilka fackliga frågor tycker du är viktiga just nu?
Tove: Allra mest akut just nu är nog att fortsätta arbeta för principen om ”armlängs avstånd”. Jag brinner också för jämställdhet och mångfald och för trygga arbetsmiljöer och anställningsformer. Och rimliga ersättningar, mer stöd till den fria scenkonsten, schysstare arbetsvillkor… Det är så mycket som är viktigt!
Simon: Just nu navigerar vi mycket i omvärldsfrågor som påverkar oss alla, både nationellt och internationellt. Den politiska och ekonomiska instabilitet som råder nu ligger som fond för den avtalsrörelse vi går in i. Jag gissar att vi fortsatt kommer ha stort fokus på upphovsrätten, arbetsmiljö och konstnärlig frihet, men trygghetsfrågor i stort som socialförsäkringar och anställningsformer trängs nog om första platsen. Ja, omöjligt att välja en sak, många viktiga frågor samspelar och påverkar varandra.
Jenny: Såklart avtalsrörelsen eftersom det är dags för den nu, och vi kommer gå in i den i en svår tid för samhället, men med tanke på det säger jag även trygga arbetsplatser överlag, vikten av riktiga anställningar med bra villkor.
Vad har varit din starkaste kulturupplevelse i år?
Tove: Det var nog dansföreställningen One One One med Norrdans där jag fick sitta på en stol och hålla ögonkontakt med en dansare som utifrån den energi han upplevde att jag gav honom utformade ett exklusivt dansnummer just för mig! Det var otroligt häftigt!
Simon: Jag har sett en hel del teater i höst, starkast hittills var nog Vem som hon av Seluah Alsaati på Kulturhuset/Stadsteatern Skärholmenscenen.
Jenny: Jag har upplevt mycket bra under året, särskilt eftersom det varit både Bibu och Scenkonstbiennalen. Men något som berörde mig extra var Våra viktigaste vuxna med Angereds Teater. En sak till jag vill nämna är Riksteaterns Länk-projekt, att få möta alla ungdomar som arbetat fram så olika och fantastiska föreställningar var otroligt häftigt!