Vad arbetar du med för tillfället?
Thomas: Jag arbetar på Kungliga Operans maskinavdelning som främst har hand om scenmaskinerierna. Under hösten har vi på min avdelning arbetat med att avsluta det sista med en större ombyggnad av teaterns scenmaskinerier som pågått i många år. Så det handlar mycket om att se till att få allt att fungera som vi vill, samtidigt som att lära sig allt som är nytt. Samtidigt har vi den spännande delen av att nu kreativt få använda våra maskinsystem i såväl nya produktioner som anpassning till de tidigare på repertoaren.
Mary-Anne: Just nu på Malmö Operas kostymateljé ror vi Emma Ryotts fantastiska kostymer till Roméo et Juliette i hamn, produktionen har premiär den 5e November. Det blir en fröjd för ögat!
Andrzej: I början av december på Regionteater Väst i Borås började vi jobba med en ny dansproduktion ”Loop” koreograferad av Nicole Neidert som har sin urpremiär den 3 februari 2023. Att vara med i den kreativa processen och se utvecklingen av en föreställning från den första repetitionsdagen är alltid jättespännande.
Vilka fackliga frågor tycker du är viktiga just nu?
Thomas: Den viktigaste fackliga frågan just nu är den kommande kollektivavtalsrörelsen, som det ännu inte går att sia så mycket om. Men det är en orolig tid nu och det påverkar förstås. Trygghetsfrågor och en god arbetsmiljö är i grunden alltid viktiga, än mer nu. Det gäller alla våra medlemmar såväl på teatrar som på film/tv produktioner, framför och bakom, skådespelare och tekniker. Vad som är viktigt är ibland olika men i grunden detsamma, goda arbetsvillkor. Och det är viktigt att allas frågor tas om hand.
Mary-Anne: Representation och mångfald i branschen i alla yrkesbefattningar inom vår bransch.
Andrzej: Det är alltid jättemånga frågor som är viktiga, men just under de närmaste månaderna är det olika typer av avtalsrörelse som är viktiga. Scen & Film ska förhandla olika avtal och det här arbetet är väldigt viktigt just nu.
Vad har varit din starkaste kulturupplevelse i år?
Thomas: Den största händelsen detta år var nog när allt började återgå till det normala, när vi började ha full publik och produktioner som legat och väntat till slut kom upp på scenen.
Mary-Anne: Remind me I’m Not Dead av Mari Carrasco på Skånes Dansteater. Det starkaste jag sett, nej, upplevt på otroligt länge. Allt med uppsättningen var makalöst.
Andrzej: Det var flera kulturupplevelser som gjorde stort intryck på mig i år, men gästspelet av föreställningen Diptych av det belgiska kompaniet Peeping Tom, som var en del av Dans och Teater Festival i Göteborg, var kanske den starkaste kulturupplevelsen.