Text: Alexandra Larsson Foto: Kajsa Lorentzon
Arbetet med den nya nordiska miljöstandarden (NES) påbörjades under 2024 och lanserades i september i år. Hittills har 34 organisationer i Norden ställt sig bakom. Bland annat samtliga fem nordiska filminstitut, producentföreningarna i alla länder, sex tv-kanaler, 16 regionala filmfonder och fackförbundet Scen & Film.
Syftet med miljöstandarden, som utgått från den tyska, är att hjälpa branschen att bli mer hållbar, samtidigt som den ska bli mer konkurrenskraftig och robust. Standarden innehåller en uppsättning regler där vissa är obligatoriska att följa, och andra är rekommendationer.
– En stor fördel med en gemensam nordisk miljöstandard är att det blir betydligt enklare för produktionsbolag och producenter. I stället för att varje finansiär, tv-kanal eller filminstitut ställer egna krav som rör miljö och hållbarhet, säger Patrik Axén, projektledare för arbetet med den nordiska standarden.
Han fortsätter:
– Eventuella tillkommande kostnader för att uppfylla kraven i standarden kommer betraktas som legitima kostnader i ett projekts budget. De ska täckas av finansiärer, tv-bolag och andra finansieringspartner på samma villkor som övriga budgeterade utgifter.
Hanna Nybeson är hållbarhetsrådgivare med lång erfarenhet av film- och tv-produktioner. Hon är positiv till den nya standarden och tycker att det är ett stort framsteg för branschen att den nu finns på plats.
– Det känns väldigt spännande. Nu hoppas vi att fler stora beställare hänger med, så att den verkligen får genomslag. I Tyskland var styrkan att de hade med sig i princip hela branschen från början. Det är många med i Sverige också, men det behövs ännu fler för att det på riktigt ska bli en branschstandard, säger hon.
Precis som Patrik ser hon att fler och fler beställare ställer krav på hållbarhet. Och just därför tror hon att standarden kommer bli ett viktigt verktyg att använda sig av.
– För två, tre år sedan var det väldigt få som jobbade med hållbarhetsfrågor på det här sättet. Men jag märker att flera större beställare numera vill att produktionsbolagen har en plan och tydliga riktlinjer för hållbarhetsarbete, säger Hanna Nybeson.
Den nordiska standarden är alltså inspirerad av de miljöstandarder som redan är i bruk i Tyskland och Österrike, men har vidareutvecklats och anpassats till nordiska förhållanden i samråd med en mängd nordiska branschrepresentanter, hållbarhetsexperter med flera.
Precis som i den tyska förlagan kommer det i den nordiska miljöstandarden finnas möjlighet att göra upp till fem undantag om det skulle visa sig omöjligt eller orimligt svårt att uppfylla några av standardens krav. Exempelvis om man filmar på en plats där det inte går att använda elbilar.
– En viktig del i standarden är att den kontinuerligt kommer utvärderas och anpassas efter rådande förutsättningar. Det finns ingen poäng med krav som ingen kan uppfylla och heller ingen poäng med krav som alla uppfyller per automatik, säger Patrik Axén.
Utöver mer hållbara produktioner och ett förenklat arbetssätt kring hållbarhet tror både Hanna och Patrik att standarden kommer medföra fler positiva saker till branschen.
– Standarden är ett bra verktyg för att lyfta ekonomiska frågor på ett tydligt sätt. Det är enkelt att visa för beställaren vilka åtgärder som ska rymmas i budgeten. Sedan ska man komma ihåg att det långt ifrån alltid blir dyrare att tänka hållbart. Men om det blir dyrare så är standarden ett bra underlag för att lyfta frågan, säger Hanna Nybeson.
Patrik Axén avslutar:
– Det är i dag ett faktum att projekt med ambitiösa och trovärdiga hållbarhetsplaner har ökade chanser att finna finansiering. Och målet med denna miljöstandard är just att skapa en än mer konkurrenskraftig nordisk film- och tv-industri.
Nordic Ecological Standard (NES)
Utvecklingen av NES tog sin början när Nordisk Film & TV Fond och de nordiska filminstituten 2024 finansierade en oberoende studie av en dansk hållbarhetskonsultbyrå. Studien fick i uppdrag att titta på den befintliga tyska standarden och undersöka möjligheterna att införa en liknande modell i hela Norden.
NES innehåller sex olika kategorier som innehåller obligatoriska krav och rekommendationer. Kategorierna är: • Allmänna krav • Resor och transporter • Energi • Boende och catering • Materialanvändning • Biologisk mångfald
Hur påverkar NES ditt arbete?
Malini Ahlberg, filmproducent:
”Filmbranschen arbetar nu mer aktivt med hållbarhet och det känns både utmanande, roligt och nödvändigt. Vi ser framemot att få tydliga riktlinjer, som också beställare och finansiärer står bakom – särskilt med tanke på att det är tydligt att delar av hållbarhetsarbetet blir mer effektivt och bättre om vi kan få utökad budget på vissa poster.”
Sandra Fröberg, projektledare, TV4 Drama:
”NES kommer att underlätta samproduktion oavsett var i Norden man filmar. Vi tror att producenter, filmarbetare och underleverantörer därför kan känna en trygghet i arbetet med hållbar produktion. Det kan leda till att de vågar satsa på omställningen och utforska fler sätt att producera mer hållbart. TV4 Drama har redan arbetat med en liknande miljöstandard, vilket ger ett litet försprång i övergången till NES.”
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2025-12-09
