Hon skulle absolut inte bli vd för Svenska Filminstitutet.
– Förra omgången sa jag till min chef på SVT att jag hellre hugger mig i handen med en gaffel, säger hon som ändå blivit just det: vd för Svenska Filminstitutet.
Fram tills nyligen var Anna Croneman programchef för film och drama på SVT. Innan dess hade hon drivit produktionsbolag, producerat ett stort antal filmer och tv-serier och suttit med i Svenska Filminstitutets styrelse. Hon har fått frågan om att axla dess ledarroll förut. Men det var först nu hon kände sig redo.
– Det finns ett momentum nu som gav mig energin att vilja och våga, säger hon om vad som i februari förvandlade hennes nej till ett ja.
– En spaning är att det finns ett starkt intresse från unga människor. Publiken mellan 15–29 år är tillbaka, de ser lika mycket svensk film som innan pandemin. En annan spaning är att det finns intresse för vårt filmarv. Publiken är plötsligt villig att också se äldre film på biograf, om det sker med rätt inramning.
2023 uppgick svensk films marknadsandel av biografbesöken endast till 17 procent. En siffra långt under dansk films 30 procent och norsk films 25. Så sent som i höstas skrev Anna Croneman i Dagens Nyheter om de prövningar svensk film står inför: ”Långfilmen utmanas av en mängd anledningar, men kanske sorgligast är att se den svenska långfilmen, till fördel för tv-dramat, dräneras på både kompetens och kreativt mod”, konstaterade hon då.
– Jag upplevde att Svenska Filminstitutet inte fullt ut visade att de trodde på svensk film, säger hon nu om oron som föranledde texten.
– De senaste åren har den kreativa poolen varit upptagen med att göra tv-dramatik. Det är inte konstigt. Pengarna har funnits där, samtidigt som det blivit svårare att finansiera film. För att vända den utvecklingen behövs en vision och en strategi för svensk film. Första steget för mig nu är att formulera en sådan.
Med strömningstjänsternas intåg och förändrade publikbeteenden ser verkligheten för svensk film annorlunda ut i dag jämfört med när staten tog över ansvaret för filmpolitiken 2017. Därför tillsatte regeringen vid årsskiftet en ny utredning för översyn av den nationella filmpolitiken. Resultatet av den kommer att påverka inte bara framtiden för svensk film i stort, utan givetvis också för Svenska Filminstitutet.
– Jag har lovat mig själv att inte bli en vd som bara ropar ”mera pengar!”. Men jämför man med våra nordiska grannländer så är vi de facto rejält underfinansierade. Svenska Filminstitutet står dessutom redan inför omfattande besparingskrav. Jag vill såklart att så mycket pengar som möjligt ska gå till filmen. Det finns dock en gräns för hur mycket man kan skära i den administrativa delen och samtidigt fortsätta göra ett bra jobb.
De statliga stöden är oumbärliga för svensk film, menar Anna Croneman. Samtidigt understryker hon att det är viktigt att söka nya vägar för finansiering.
– En princip som verkar rimlig är att alla aktörer som producerar innehåll i Sverige också borde betala skatt här. Naturligtvis finns inga garantier för att staten för den skull skulle skjuta till mera pengar. Det är därför vi nu måste stå upp för filmen ur alla upptänkliga perspektiv och återfå förtroendet från både publiken, branschen och politiken.
Svarta rubriker om kreativ kris och låga publiksiffror. Svenska Filminstitutets tidigare vd, Anette Novak, som avsattes uppmärksammat. 2023 var ett turbulent år för svensk film. Nu hoppas Anna Croneman på samling i branschen.
– Jag drömmer om att samtliga aktörer inom svensk film ska förstå att alla är del av något större, långt mer komplext och att LP-skivan ”Jag och mina särintressen” måste sluta snurra, säger hon och fortsätter:
– Att entusiasmera folk att känna att det inte är kört, att vi kan få svensk film att fungera, är något jag verkligen ser fram emot. De senaste åren har vi gett väldigt mycket kärlek till tv-dramat. Nu är det filmens tur att också få lite mera kärlek.
Text: Sara Martinsson
Foto: Henric Wauge
3 frågor: Eva Bergquist
som på uppdrag av regeringen leder arbetet med den nya filmutredningen.
Vad ser du mest fram emot?
”Det finns en ganska bred samsyn om att filmpolitiken behöver ses över. Branschen står inför stora utmaningar som en följd av de snabba förändringar som präglat filmområdet de senaste åren. Det är en komplex materia att sätta sig in i, många spännande samtal och resonemang att föra. Jag är glad och ödmjuk inför uppgiften.”
Vilka är dina mål med arbetet?
”Processer i sig kan förstås också vara värdefulla, men målet måste vara att tillsammans med ett superkompetent sekretariat och en klok referensgrupp föreslå en väg framåt. Ett betänkande med väl underbyggda förslag, utifrån den analys och de samtal som förts.”
Vilka är de stora utmaningarna för svensk film?
”Det handlar om publikens beteenden, hur streamingtjänsterna har förändrat villkoren för produktionsbolagen och följderna av en pandemi. Sist, men inte minst, är den ekonomiska kris vi befinner oss i just nu en utmaning, för både filmbranschen och samhället generellt.”
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2024-05-29
