Text: Ida Säll Illustration: Ben Baker
– Anpassad teater är inget nytt. Men genom åren har man gått ihop i nätverk som jobbar med anpassning på bred front, säger Therese Hörnqvist.
Hon är verksamhetsledare för Teatercentrum Östra och medlem i Nätverket Universell Kultur. Förutom scenkonstarbetare består NUK av museiarbetare, bibliotekarier, sakkunniga i tillgänglighetsfrågor, studieförbund, funktionsrättsorganisationer, kulturhus, samt kulturarbetare med egen funktionsnedsättning.
Syftet med nätverket är att göra kulturlivet tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga, och att nå målen med funktionshinderspolitiken i kulturen.
Samtidigt som relaxed performance i dag allt oftare erbjuds både på institutioner och av frigrupper finns det en återkommande farhåga, menar Therese.
– En del tror att det ska inkräkta på den konstnärliga produkten. Men så är det inte alls. Tanken är att det ska vara just en fullvärdig konstnärlig upplevelse.
På Regionteatern Blekinge Kronoberg spelas just nu Antigone i regi av Claes Åström. Vid två tillfällen ges föreställningen som relaxed performance.
– I regel stryker vi inte i manus eller ändrar i scenerierna. Men vi jobbar för att föreställningen ska kännas trygg och tillåtande, berättar teaterns konstnärliga chef Mario Castro Sepulveda.
I den anpassade versionen av Antigone dras höga ljud och starka ljus ner. Man erbjuder också möjligheten att följa föreställningen med hörselkåpor över öronen. Om man vill kan även stolen bytas ut mot en saccosäck. Vid behov kan man också lämna salongen för att gå ut en stund – för att sedan komma in igen.
– Både skådespelare, tekniker och foajépersonal är beredda på att man rör på sig när man behöver. Vi uppmuntrar det. Vi gör scenrummet och själva föreställningen lite mindre heliga,
säger Mario Castro Sepulveda.
Det är viktigt att samtal med berörd regissör förs tidigt i produktionen, menar han.
– Man behöver prata både konstnärligt och praktiskt. Hur vill vi att relaxed-formen ska se ut? Och hur ska vi tänka för att behålla den konstnärliga visionen?
Regionteatern Blekinge Kronobergs uppsättning av Antigone beskrivs i pressmaterialet som ”en klassiker i röd näsa”. Det är med andra ord en clownversion av Sofokles pjäs.
– Vi jobbar med både clownnäsor och med Commedia dell’arte-doftande halvmasker. Och vi vet att framför allt maskerna kan upplevas som obehagliga av publiken.
Anpassningen i detta fall stavas förberedelse.
– Vi har ett ganska stort bildmaterial på vår hemsida och en fotoutställning i foajén. Dessutom får man titta på halvmaskerna i förväg. Så det blir inga överraskningar, men däremot nyfikenhet och förväntningar: Vad är det för karaktärer vi ska möta?
Tillbaka till Therese Hörnqvist. Hon påminner om att personer med behov av tillgänglig kultur inte är en homogen grupp. Således existerar förstås ingen anpassningsform som resulterar i att det man producerar fungerar för alla.
– Men det är viktigt att inte vara rädd för att hitta en ände att börja i. Och att vara pragmatisk i sitt förhållningssätt.
Hon exemplifierar med friteatrar, som inte sällan huserar i källarlokaler i äldre hus.
– De kan ha jättesvårt att anpassa sina rum så att de funkar för personer med rörelsenedsättning. På exempelvis Teater Pero i Stockholm valde man därför den anpassning man fann möjlig och har jobbat med föreställningar som vänder sig specifikt till personer med NPF-diagnos.
För dem som är osäkra på hur man ska gå till väga för att öka tillgängligheten på sin teater rekommenderar hon medlemskap i Nätverket Universell Kultur.
– Vi har en kunskapsbank där man bland annat kan få tips om vilka hjälpmedel som funkar när man ska syntolka en föreställning. Dessutom kan man diskutera med personer med specifika erfarenheter av anpassning om vad som är lätt att missa, säger Therese Hörnqvist.
På Regionteater Blekinge Kronoberg har man än så länge endast anpassat föreställningar för barn och unga. Relaxed performance ges i nuläget av en eller två föreställningar per säsong.
– Vi är varken först eller störst i Sverige vad gäller den här sortens teater, förtydligar Mario Castro Sepulveda. Men vi fortsätter lära oss och ju fler föreställningar vi kör desto tryggare blir vi.
Relaxed performance
Syftet med relaxed performance är att göra scenkonst tillgänglig för personer som annars undviker traditionella scenkonstföreställningar. Till exempel kan ljud- och ljuseffekter tas bort eller tonas ned och det finns ofta ökade möjligheter att röra sig in och ut ur salongen.
Ofta sker relaxed performance inför mindre publik för att skapa mer lugn och fysiskt utrymme. Man brukar också ha möjlighet till att vistas längre tid i salong och foajé innan och efteråt.
De första autismvänliga föreställningarna, som senare kallades relaxed performances, gavs på Polka Theatre i London 2006. I Sverige blev Göteborgs Symfoniker tidiga utövare 2015 efter att en flicka med Downs syndrom lämnat en konsert med sina föräldrar efter att man i publiken ställt sig upp och påpekat att hon stört när hon med ljud visade uppskattning för musiken.
Relaxed performance erbjuds i dag på bland annat Backa Teater, Dramaten, Skåne Dansteater, Teater Pero, Malmö Stadsteater, Göteborgsoperan och Uppsala Stadsteater.
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2025-12-09
