Europa kraftsamlar för att stärka skyddet för upphovsrätten på nätet och skapa förutsättningar för tillväxt i en alltmer immateriell ekonomi. I Sverige efterfrågar en enig riksdag krafttag från regeringen mot piratproblemet på nätet. Beskedet i budgetpropositionen som presenterades den 20 september, att öka anslagen till informationsinsatser och att börja utreda möjligheten att införa ”grovt upphovsrättsbrott”, är små steg i rätt riktning men kommer inte i närheten av de insatser som krävs för att på allvar göra något åt problemet. När ska regeringen se potentialen i de kreativa näringarna och säkerställa ett anständigt skydd för kreativt innehåll på nätet?
Immateriella näringar och kreativt innehåll spelar en allt viktigare roll i det digitala kunskapssamhälle som växer fram. Patent- och Registreringsverket (PRV) uppskattar att 80 procent av företagens värde redan i dag utgörs av immateriella tillgångar. Ansedda forskare som exempelvis David Autor, MIT, pekar på att kreativa yrken kommer att bli allt viktigare för sysselsättning och tillväxt i takt med att allt fler yrken standardiseras och automatiseras. Europeiska regeringar tävlar om att lägga grunden för tillväxt i den immateriella ekonomin. Ett starkt rättsligt skydd för upphovsrätten på den digitala marknaden är en central del i det arbetet.
Vinnarna på dagens ordning är ofta tungt kriminella grupperingar utomlands som tjänar miljontals kronor på att driva illegala sajter för distribution av piratkopierade filmer, tv-program, musik, böcker och spel.
Det finns en självbild att Sverige tillhör det internationella toppskiktet i digitaliseringen tack var stor bredbandsutbyggnad, utvecklad teknikanvändning och framgångsrika tech-startups. Tyvärr så tillhör Sverige det absoluta bottenskiktet när det gäller att skydda immateriella rättigheter på den digitala marknaden.
En global undersökning från analysfirman MUSO visar att Sverige är 10:e sämst i världen – och i särklass sämst i Norden – på att skydda upphovsrätten på nätet. Enligt Novus använder 32 procent av svenskarna illegala sajter för att se film och tv. Detta kan jämföras med en motsvarande andel på mellan 8 och 19 procent i våra nordiska grannländer. Vinnarna på dagens ordning är ofta tungt kriminella grupperingar utomlands som tjänar miljontals kronor på att driva illegala sajter för distribution av piratkopierade filmer, tv-program, musik, böcker och spel. De kreativa näringarna och dess kreatörer går miste om miljardbelopp vilket drabbar tillväxt och sysselsättning, men också utbudet av kultur då nya satsningar ställs in på grund av bristande ekonomi.
I juni i år ställde sig samtliga partier i riksdagen bakom ett tillkännagivande som krävde att regeringen skyndsamt tar fram förslag för att beivra illegal spridning av kreativt innehåll. I budgetpropositionen (20/9) meddelade regeringen att de anser sig ha levererat. Regeringen ska ”påbörja arbetet med att närmare se över behovet” av att införa grovt upphovsrättsbrott i svensk lag. PRV får också ett utökat uppdrag för att informera kring betydelsen av immateriella tillgångar. Små steg i rätt riktning, men om Sverige på allvar ska lämna det globala bottenskiktet bakom sig när det kommer till att skydda immateriella rättigheter, så krävs mycket mer.
Informationsinsatser är inte hela lösningen. Det vet vi som sedan slutet av 90-talet har arbetat hårt och outtröttligt med förebyggande informationsinsatser i syfte att stävja den illegala spridningen över nätet. Antalet samtal, möten, seminarier, konferenser, informationsmaterial, broschyrer, rapporter, böcker, annonskampanjer, talarframträdanden och intervjuer som detta arbete resulterat i skulle ta år att gå igenom. Vi har ett stort förtroende för PRV och är övertygade om att de kommer att vara en viktig aktör i kampen för en fungerande digital marknad för kreativt innehåll. Men informationsinsatser kan inte ensamma lösa grundproblematiken. En analys som PRV säkerligen delar.
Det behövs skärpt lagstiftning. Rättsväsendet saknar alltjämt de verktyg som krävs för att komma åt de ofta tungt kriminella aktörer bakom de illegala sajterna. För att Sverige ska ta sig från botten till en åtminstone anständig nivå av skydd för kreativt innehåll räcker det inte med några punktinsatser. Det krävs omgående en sammanhållen strategi som innehåller:
1. ett förtydligande av internetoperatörernas ansvar att spärra illegala sajter såsom de gör i våra nordiska grannländer och i ett stort antal europeiska länder
2. en teknikneutral upphovsrättslagstiftning som klargör rättsläget gällande tillfälliga kopior av upphovsrättsskyddade verk
3. införandet – inte bara löften om – grovt upphovsrättsbrott så att rättsväsendet får de verktyg som krävs för att komma åt de ofta tungt kriminella som ligger bakom de illegala sajterna.
Regeringen måste inse allvaret och löpa linan ut. De svenska kreativa näringarna och dess kreatörer går årligen miste om miljardbelopp. Regeringen måste också våga blicka framåt. Kreativa yrken väntas bli allt viktigare för sysselsättning och tillväxt i framtiden. Så varför tveka? Sverige har inte råd att vänta. När kommer regeringen att agera för att säkerställa ett tillräckligt skydd för kreativt innehåll på den digitala marknaden?
Kristina Ahlinder, Svenska Förläggareföreningen
Eric Broberg, Film- och TV-branschens Samarbetskommitté
Anna Carlson, Teaterförbundet för scen och film
Stefan Klockby, Sveriges Videodistributörers förening
Sara Lindbäck, Rättighetsalliansen
Björn Rosengren, Film-& TV-Producenterna
Per Strömbäck, Dataspelsbranschen
Ludvig Werner, IFPI Sverige
Elisabet Widlund, Musikförläggarna
Artikeln har tidigare publicerats på DN Debatt.
Publicerad: 2016-11-06
