TCO-förbunden: Vi uppmanar M att inte röra turordningsreglerna

Vill man förbättra arbetsmarknadens funktionssätt är ändrade turordningsregler inte rätt väg. Tvärtom äventyras viktiga beståndsdelar. Det M säger sig eftersträva har parterna redan uppnått genom förhandlingar. Men en lagändring skulle underminera omställningsavtalen, skriver Eva Nordmark och samtliga TCO-förbundsordföranden, däribland Anna Carlson, ordförande i Teaterförbundets för scen och film.

Moderaternas arbetsstämma beslutade i helgen att partiet ska verka för att turordningsreglerna i anställningsskyddslagen ändras. Beslutet innebär en mycket bekymmersam omläggning av partiets politik, som skulle få stora konsekvenser för de 1,4 miljoner medlemmarna i TCO:s medlemsförbund.

Det är bra att politiska partier regelbundet omprövar sina positioner. Det som var den bästa lösningen för tio eller tjugo år sedan är inte nödvändigtvis det i dag. Men när man fattar beslut om nya ståndpunkter måste man också vara medveten om vilka konsekvenser dessa får om de omsätts i praktiken. Det gäller i synnerhet om man är ett parti som gör anspråk på att få leda en regering.
Medlemsförbunden i TCO är partipolitiskt obundna.Vårt motstånd mot att försvaga anställningsskyddet bottnar inte i en önskan om ideologisk konflikt utan i den kunskap vi har om vilka konsekvenser det skulle få för våra medlemmars trygghet och möjligheter till utveckling.

Mycket på den svenska arbetsmarknaden fungerar i grunden väl och har gjort så under lång tid. Vi har EU:s högsta sysselsättningsgrad, liksom högst sysselsättningsgrad för kvinnor och för personer över 55 år. Den svenska arbetsmarknaden är också dynamisk med en hög omsättning av jobb. Ett annat utmärkande drag är vår vilja till förändring. Vi ser frihandelns fördelar och är inte rädda för ny teknik. Sverige rankas regelbundet som ett av världens mest konkurrenskraftiga länder.

Det innebär inte att det saknas utmaningar. Inom många yrken, inte minst bland de vi organiserar, råder en skriande brist på arbetskraft vilket hotar såväl företagens tillväxt som kvaliteten och kapaciteten i skolan, sjukvården och andra delar av välfärden.

Vi har också en stor grupp nyanlända som behöver komma in på den svenska arbetsmarknaden och vars kompetens måste tas tillvara på bästa sätt. För att fortsätta vara framgångsrika behöver vi kunna dra största möjliga nytta av digitaliseringens och globaliseringens möjligheter, samtidigt som vi hanterar dess baksidor.

När vi möter dessa utmaningar är det viktigt att vi gör det med lösningar som är verkningsfulla och som inte äventyrar viktiga byggstenar i det som gjort oss framgångsrika.

Att ändra anställningsskyddslagens turordningsregler skulle få mycket långtgående negativa konsekvenser, utan att bidra till att lösa den svenska arbetsmarknadens utmaningar.

Förhållandet mellan arbetsgivare och anställda på den svenska arbetsmarknaden styrs till största delen av avtal. 90 procent av de anställda täcks av kollektivavtal som reglerar arbetsvillkoren. Lönebildningen är och bör förbli en fråga för parterna, inte politikerna.

Jämfört med andra länder så har lagstiftningen en mer undanskymd roll. Det betyder dock inte att den är oviktig. På de områden där det finns lagstiftning utgör den grunden för parternas givande och tagande. Ändrar man lagstiftningen ändrar man inte bara förutsättningarna för framtida förhandlingar, utan också för de avtal som redan ingåtts då dessa kan komma att omförhandlas, eller sägas upp.
Av handlingarna till Moderatstämman framgår att utgångspunkten för att förändra turordningsreglerna är att arbetsgivare ska kunna behålla de som de anser är bäst lämpade för arbetsuppgifterna för att stärka företagens konkurrenskraft.

Anställningsskyddslagens turordningsregler innebär att när en arbetsgivare vill säga upp en eller flera arbetstagare på grund av arbetsbrist så har den med längre anställningstid företräde framför den med kortare anställningstid. En förutsättning är dock att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den tjänst som de gör anspråk på. Saknar arbetstagaren rätt kompetens spelar eventuell längre anställningstid inte någon roll.

Turordningen vid uppsägning hör till det som arbetsgivare och fackliga organisationer kan förhandla om. Det sker redan i dag ute på arbetsplatserna när omorganisationer och neddragningar är aktuella.

Ett annat resultat av parternas förhandlingar om turordningsreglerna är omställningsavtalen. Dessa täcker i dag nästan hela arbetsmarknaden och har varit mycket framgångsrika. Bara bland privatanställda tjänstemän har över en halv miljon uppsagda fått hjälp till nya jobb.

Omställningsavtalen bygger på ett utbyte. Arbetsgivarna har fått större möjligheter att behålla personer som de anser vara viktiga för företagets fortlevnad. I gengäld får de som sägs upp ett bättre stöd för att hitta och klara övergången till ett nytt jobb.

Det som Moderaterna säger sig eftersträva med den tänkta lagändringen är alltså något som parterna redan har uppnått genom förhandlingar. Det innebär dock inte att lagstiftningen kan ändras. Ändrade turordningsregler skulle i stället underminera omställningsavtalen då arbetsgivaren skulle få av lagstiftaren vad de annars skulle behöva förhandla sig till. Ändrade turordningsregler äventyrar omställningsavtalen.

Omställningsavtalen är särskilt viktiga för de yrkesgrupper som medlemsförbunden i TCO organiserar. Den som blir uppsagd och omfattas av ett omställningsavtal kan via en trygghets¬organisation få hjälp att hitta ett nytt jobb, utbilda sig eller starta eget. Insatserna kan påbörjas redan under uppsägningstiden. Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen toppas upp så att den motsvarar 70 procent av den tidigare lönen.

Detta ska jämföras med arbetsbristuppsägning utan omställningsavtal. Arbetsförmedlingen, som ska prioritera grupper som står långt från arbetsmarknaden, har begränsade möjligheter att erbjuda relevanta insatser för välutbildade eller ens vägleda dem vidare. Det låga taket i a-kassan gör att ersättningen för många uppgår till mindre än hälften av den tidigare lönen.

En annan skillnad med och utan omställnings¬avtal är att kostnaderna för den statliga arbetsmarknadspolitiken skulle vara mycket högre om omställningsavtalen inte fanns.

Moderaterna har, bland annat i handlingarna till arbetsstämman, betonat vikten av goda möjligheter till omställning samt att partiet ställer sig positivt till att parterna förhandlar om ökade omställningsresurser. Att samtidigt driva frågan om ändrade turordningsregler får dock motsatt effekt. Att politikerna kan komma att ändra i lagstiftningen är sådant som försvårar förhandlingar, inte underlättar dem.

Vill man förbättra den svenska arbetsmarknadens funktionssätt är ändrade turordningsregler inte vägen att gå. Tvärtom äventyras viktiga beståndsdelar i det som skapar förmåga till förändring och utveckling.

Vår uppmaning till Moderaterna, men även till Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna är tydlig: Gå inte vidare med era förslag att ändra turordningsreglerna.

Eva Nordmark, TCO
Martin Linder, Unionen
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet
Veronika Magnusson, Vision
Sineva Ribeiro, Vårdförbundet
Britta Lejon, Fackförbundet ST
Ulrika Boëthius, Finansförbundet
Lena Nitz, Polisförbundet
Jonas Nordling, Journalistförbundet
Anders Johansson, FTF
Anna Carlson, Teaterförbundet för scen och film
Håkan Sparr, Försvarsförbundet
Johan Lindgren, Tull-Kust
Gunnar Jönsson, symf
Henric Lagercrantz, SLF

Publicerad i DN 21/10 2017