(Scen & Film har länge ansett att upphovsman ska utmönstras i upphovsrättslagen och ersättas med det genusneutrala upphovsperson. Hittills har dock inte lagstiftaren hörsamt vårt yrkande, men genom att upprepa en sådan användning borde en ändring så småningom kunna förverkligas. Därför skriver vi i det här avsnittet upphovsperson och utövande konstnär.)

DSM-direktivet har genomförts i svensk lag
EU-direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (Digital Single Market) är det senaste och högst aktuella exemplet på upphovsrättens harmonisering inom EU. Direktivets syfte har varit att förbättra en gränsöverskridande tillgång till musik, filmer, tv-serier och annat upphovsrättsligt skyddat material och samtidigt stärka upphovspersonernas och utövarnas i allmänhet svaga förhandlingsposition, ge dem rätt till skälig ersättning och insyn i omfattning av utnyttjanden.

Men vägen från direktivets tillblivelse till bestämmelsernas införlivande i den svenska upphovsrättslagstiftningen har varit lång.

I början av 2000-talet hade en större del av publiken successivt lämnat de tablåstyrda medierna och snabbt vant sig vid att titta och lyssna var och när den ville genom streaming. Försäljning och uthyrning av dvd existerade knappast längre. Samtidigt genomgick mediemarknaden strukturella förändringar, som ledde till en maktförskjutning från dem som skapar innehåll till dem som tillgängliggör innehållet. En otillräcklig lagstiftning gjorde dessutom illegal kopiering, olagliga nedladdningar och uppladdningar vanligt förekommande. Allt detta innebar stora ekonomiska förluster för kulturskapare trots att upphovsrättsligt material var mer exploaterat än någonsin.

För att komma till rätta med obalans på den upphovsrättsliga marknaden arbetade Scen & Film intensivt under många år tillsammans med andra organisationer för upphovspersoner och utövande konstnärer i Sverige och i Europa för att få tillstånd en förbättrad lagstiftning.

Till sist insåg även EU-kommissionen att kulturskaparnas möjligheter att hävda sina rättigheter var otillräckliga och 2016 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv för harmonisering av upphovsrätten på den digital inre marknaden.

Direktivet utlöste en intensiv och delvis infekterad debatt under flera år. Inte minst Google och Facebook drev en kampanj mot direktivets bestämmelser om överföring av upphovsrättsligt material på nätet med påståenden om internets undergång och ett hot mot yttrandefriheten. Argument som i stor utsträckning anammades av svenska politiker. Efter en hård granskning inom EU:s lagstiftningsprocedur godkändes direktivet av EU-parlamentet.

Men det definitiva beslutet fattas av ministerrådet och Sveriges ställningstagande inför en sådan votering bestäms i EU-nämnden. Där stod Socialdemokraterna ensamma upp till försvar av direktivet. Alla andra partier inklusive regeringspartiet Miljöpartiet krävde att Sverige skulle säga nej. Nu spelade den svenska inställningen ingen roll. Ministerrådet godkände direktivet den 22 april 2019 med 19 röster mot 6 och 3 nedlagda.

Direktivet skulle egentligen ha införts i svensk lag senast den 1 juni 2021, men förarbetet – departementets förslag, remissbehandling och regeringens proposition – tog lång tid bland annat på grund av att departementet inväntat EU-kommissionens vägledning om genomförandet.

Den 30 november 2022 kunde äntligen riksdagen fatta beslut och anta regeringens proposition utan några ändringar och alla röster om hot mot yttrandefriheten var som bortblåsta.

Ändringarna i upphovsrättslagen trädde i kraft den 1 januari 2023 och bestämmelserna ska tillämpas även på verk och prestationer som har tillkommit före ikraftträdandet.

De nya lagreglerna kommer att ge upphovspersoner och utövande konstnärer bättre förutsättningar för att träffa avtal med skäliga villkor och ersättningar. Det är framför allt två av direktivets avdelningar som har betydelse för medlemmarna i Scen och Film. Det gäller det upphovsrättsliga ansvaret på nätet och reglerna om överlåtelse av upphovsrätt.

Nya regler om överlåtelse av upphovsrätt
Den viktigaste förändringen i reglerna om upphovsrättens övergång är att bestämmelserna gjorts tvingande. En svaghet är emellertid att bestämmelserna endast gäller avtal med den första förvärvaren och inte fångar upp utnyttjanden i senare led. För att verkligen säkerställa att kulturskaparna får en skälig ersättning för allt utnyttjande av deras verk och prestationer behövs korrigeringar i framtiden.

Vad innebär de nya bestämmelserna för upphovspersoner och utövande konstnärer inom Scen & Film? Även om reglerna är tvingande sker ingenting automatiskt. Alltjämt måste överenskommelse om avtalsvillkor träffas när en upphovsperson eller en utövande konstnär upplåter rättigheter till någon som vill utnyttja dem i förvärvssyfte.

I korthet innebär de nya reglerna att upphovspersoner och utövande konstnärer alltid ska ha rätt till ersättning som är skälig och proportionerlig i förhållande till de rättigheter som upplåtits. De har rätt att minst en gång om året få information om hur rättigheterna utnyttjats och vilka intäkter som utnyttjandet genererat. Skulle det senare visa sig att ersättningen är oproportionerligt låg i förhållande till utnyttjandet kan de ha rätt till ytterligare ersättning. Om förvärvaren sedan inte utnyttjar verket inom en rimlig tid kan de dessutom under vissa förutsättningar ha rätt att helt eller delvis häva avtalet och behålla mottagen ersättning.

Lägg märke till att bestämmelserna ska tillämpas också om upplåtelsen sker genom ett företag, som kontrolleras av upplåtaren, till exempel en enskild firma eller ett enmansbolag. Och kom ihåg att du som medlem i Scen & Film har rätt till rådgivning via vår medlemsrådgivning innan du tecknar ett avtal.

Kollektiva avtal
Rätten gäller alla överenskommelser om upplåtelse av upphovsrättigheter och är inte begränsad till en viss typ av avtal. Det innebär att också rättigheterna inom ramen för anställningsavtal omfattas. De nya reglerna ska i kollektiva avtal ligga på minst samma nivå som garanteras av minimikraven i direktivet. Avvikelser i sådana avtal till upphovspersonens nackdel kan alltså inte genomföras. Däremot kommer det naturligtvis att vara möjligt att i kollektivt förhandlade avtal komma överens om ett starkare skydd för upphovspersonerna.

Eftersom kollektiva avtal är de huvudsakliga avtalsformerna för Scen och Film gäller det att vid förhandlingarna omsätta de nya reglerna om överlåtelse av upphovsrätt i de avtalen.

Som tidigare nämnts är inte reglerna avsedda att tillämpas när en förvärvare i sin tur överlåter rättigheterna, men rätten till skälig ersättning gäller för allt utnyttjande. Enligt upphovsrättslagen kan inte vidareupplåtelse ske utan avtal. För Scen och Film skulle det emellertid vara en olägenhet att kräva förhandling vid varje vidareupplåtelse och dessutom vill naturligtvis medlemmarna att deras verk och prestationer ska spridas i så stor utsträckning som möjligt så länge de får ersättning för nyttjandet. Några av de viktigaste punkterna i förhandlingarna är därför att klargöra hur informationen ska utformas om tittarandelar, om intäkter och om det sätt utnyttjandet av filmer och program sker i tredje led.

Det upphovsrättsliga ansvaret på nätet
För att säkerställa rättsinnehavarnas rättigheter på nätet har det upprättats ett tämligen intrikat regelsystem. Bestämmelserna ska tillämpas på vissa ”onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll” dvs. tjänster eller plattformar för streaming av ljudfiler och videor såsom You Tube, Twitter, Meta och liknande. (nedan används genomgående ”onlinetjänster” eller bara ”tjänster”).

Vilka omfattas?
De som omfattas av direktivets bestämmelser är onlinetjänster vars huvudsyfte är att lagra upphovsrättsskyddat innehåll, ge allmänheten tillgång till en stor mängd verk i syfte att direkt eller indirekt genera vinst och dessutom har en viktig roll på marknaden och konkurrera med andra befintliga tjänster. Avsikten har varit att ringa in de stora aktörerna på marknaden. En prövning av vilka tjänster som omfattas måste ske utifrån en helhetsbedömning av samtliga omständigheter från fall till fall.

I direktivet anges också att vissa tjänster definitivt faller utanför bestämmelserna. Dit hör till exempel online-encyklopedier och fillagringsplatser för vetenskapligt och pedagogiskt material utan vinstsyfte. Dessutom finns undantag för nya onlinetjänster som varit tillgänglig för allmänheten i mindre än tre år och har en låg årsomsättning och ett lågt antal besökare. Det bör emellertid framhållas att de tjänster som faller utanför direktivets regelverk inte har någon frihet att tillgängliggöra upphovsrättsligt skyddat material. Den upphovsrättsliga grundregeln att ingen kan förfoga över ett verk utan tillstånd från rättsinnehavaren ligger givetvis fast.

Tillgängliggörande kräver tillstånd
Onlinetjänsterna måste skaffa tillstånd från rättsinnehavarna för att tillgängliggöra upphovsrättsligt skyddat material till allmänheten, samtidigt får användare rätt att ladda upp sådant innehåll som inte medför intrång i rättsinnehavarnas upphovsrätt. Därigenom får tjänsten det upphovsrättsliga ansvaret för överföringen av allt innehåll som görs tillgängligt.

Onlinetjänsterna kan skaffa tillstånd från rättsinnehavarna på olika sätt. Genom individuella eller kollektiva avtal eller genom en avtalslicens. Onlinetjänsterna kan aktivt söka upp berörda rättighetshavare och försöka ingå avtal. Det kan också ske genom att rättsinnehavarna själva tar kontakt för att möjliggöra avtal.

Avtalslicens
En avtalslicens innebär att en part kan träffa avtal om användning av verk med en organisation och därigenom få rätt att använda också verk av upphovspersoner som inte företräds av organisationen. Med hänsyn till att avtalslicenser förutsätter avtal om användning av verk, ska de ses som en form av rättighetsförvaltning. Enligt en generell avtalslicens kan en organisation inom ett avgränsat användningsområde träffa avtal med någon som vill tillgängliggöra offentliggjorda verk för allmänheten.

För Scen och Film framstår det som rimligt att en onlinetjänst ska kunna få tillstånd genom en avtalslicens från en kollektiv förvaltningsorganisation, som har i uppdrag att licensiera innehåll och som representerar en bred repertoar av innehåll. Copyswede, där Scen och Film är medlem, är en sådan organisation. Ett licensavtal skulle i så fall vad avser filmer och TV-program kunna omfatta rättsinnehavare inom Dramatikerförbundet och Stim och också kunna ingås i samverkan med Filmproducenterna och SVT.

Upphovsrätten kontra yttrandefriheten
En aspekt, som hörde till debatten om DSM-direktivets bestämmelser för onlinetjänster, gällde avvägning mellan rättsinnehavarnas legitima ekonomiska intresse och yttrande- och informationsfriheten. Användarna har nu, i likhet med vad som gäller enligt upphovsrättslagen, möjlighet att använda verk inom ramen för inskränkningar i upphovsrätten. Särskild tonvikt har lagts vid användning av citat för kritik och recensioner och framställningar i karikatyr- och parodisyfte.

Övriga nya bestämmelser
Det har bland annat tillkommit nya inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning och för att kulturarvet ska kunna bevaras. Nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk har införts. Framställare av presspublikationer har fått en ny ensamrätt till sina publikationer för att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material används på internet och i det sammanhanget har en ny avtalslicens skapats för att underlätta för användare och rättsinnehavare att möjliggöra heltäckande avtal i situationer där presspublikationer utnyttjas på internet. För mer information om dessa bestämmelser hänvisas till kapitlet ”Upphovsrättens grunder”.

Ett fortgående arbete
Upphovsrätten är återkommande föremål för förändringar. Inte minst har den tekniska utvecklingen, som DSM-direktivet visar, motiverat en anpassning av vissa regleringar. Trots korrigeringar kan upphovsrätten betraktas som teknikneutral i den mening att upphovspersonernas och de utövande konstnärernas grundläggande förfoganderättigheter såsom exemplarframställning och överföring till allmänheten hållits intakta. Men det är ändå viktigt att hålla uppsikt över nyordningar så att sådana inte i andra hänseenden urholkar rättsinnehavarnas rättigheter.

För Scen & Film är det ett fortgående arbete att bevaka modifieringar inom upphovsrätten. En särskild utredning har nyligen fått uppdrag att se över paragraferna om inskränkningar i upphovsrätten. I det fallet finns stor anledning att se till att eventuella ändringar blir restriktiva och inte går ut över upphovspersoners och utövares legitima ekonomiska och ideella intressen.

Under 2023 kommer regeringen att lägga fram nya regler om privatkopieringsersättning. Här är det viktigt att bevaka att rättsinnehavare även fortsättningsvis erhåller en skälig kompensation för kopieringar och att betalning ska omfatta anordningar som är särskilt ägnade för privatkopiering. Väsentlig är också bevakning av hur tillämpningen av DSM-direktivets bestämmelser kommit till uttryck i praktiken.