Text: Mattias Dahlström Illustration: Sofia Hjortberg
Kulturens och teknikens utveckling har alltid gått hand i hand. Från tryckpressar, högtalare, filmkameror och ljudfilm till green screens, CGI-effekter, sampling och autotune. Frågan är dock om inte det teknikskifte vi står inför just nu hör till de allra mest omvälvande?
– AI gör att vår bransch hamnar i skottlinjen på ett sätt som den aldrig varit förut, säger film- och teaterregissören Karin Wegsjö, som på senare år undersökt ämnet artificiell intelligens.
– Vi står inför en förändring i samhället och det kommer vara mycket större än bara vad som händer med upphovsrätt för något man skapar eller att man kommer ha svårt att få ett särskilt jobb.
Frågan om AI och dess roll i samhället och kulturen har tagit ny fart i och med att den självlärande, generativa AI:n, som utifrån insamling av stora mängder data kan skapa nya lösningar, blivit allt mer lättanvänd och potent.
Filmbranschen är ett av de områden där den generativa AI:n tros slå igenom bredast. På många nivåer inom pre- och postproduktion används redan AI: casting, specialeffekter och klippning till exempel.
– AI-verktyg kommer göra arbetet för många effektivare, snabbare och bättre, säger Simon Norrthon, förbundsordförande för Scen & Film.
– Men i förlängningen kommer det också ta arbetstillfällen. Ju bättre verktygen blir, desto större blir också hotet mot yrkesgrupper som ljudläggare och specialeffektsmakare. Så frågan blir också i förlängningen, vad ska alla dessa människor som drivs av kreativitet, innovation och skapande göra? Vad händer om de inte kan tjäna pengar på det?
Ett område där AI kommer slå hårt är dubbning. I Sverige är det varken någon särskilt stor yrkesgrupp eller vanlig företeelse, men i många andra länder har många skådespelare kunnat försörja sig på att agera ersättningsröst åt Ryan Gosling eller Anne Hathaway. Den möjligheten kommer bli svårare när – snarare än om – AI-verktygen utvecklas.
– Med AI-lösningar kommer man snart kunna behålla ursprungsrösten och låta den prata finska eller tyska och sen ändrar man munrörelserna så att de hänger med. När den tekniken slår igenom så kommer dubbningsbranschen att vara obsolet, säger Simon Norrthon.
En positiv tolkning av AI-utvecklingen är att tekniken kommer demokratisera filmproduktionen. I Nostradamus-rapporten, där Göteborgs filmfestival varje år tar tempen på filmbranschen, menar man att tidigare maktbalanser kan skifta när AI potentiellt kan få alla filmproduktioner att se ut som blockbusters – till en lägre kostnad och snabbare. Samtidigt konstateras det i rapporten också att vissa yrkesroller kan komma att försvinna och att branschen står inför en stor omstrukturering.
Markus Granqvist är lektor i scenkonst med inriktning scenografi vid Stockholms konstnärliga högskola och har också arbetat som scenograf, ljussättare och videodesigner. Han hoppas att AI framför allt kommer att ses just som ett verktyg att använda till de mer monotona och mekaniska delarna av arbetet, så att de mänskliga kreatörerna får mer tid till det större konceptet.
– I slutändan handlar konst om att undersöka vad det är att vara människa. Konstnärens roll är att undersöka den ursprungliga idén, det som kommer inifrån. Det finns ingen poäng med att ersätta det arbetet med AI. Däremot finns det många steg sen, parallellt med det konceptuella arbetet, som handlar om att skissa, göra ritningar, kommunicera sin idé. Där skulle AI kunna fungera som en assistent.
En av de stora frågorna kring den generativa AI:n handlar om upphovsrätt. I och med att AI utgår från existerande data för att skapa nya förslag på text eller bild kan upphovsrättsskyddat material ingå i datamängden som den utgått från. Även om AI:n inte har kopierat ord för ord eller tagit hela konstnärliga verk kan det uppstå situationer där man kan ifrågasätta om AI-verktyget plagierat existerande verk.
En fråga som har aktualiserats under den pågående strejken i USA är också hur material kan återanvändas av AI-verktyg. Arbetsgivarsidan skulle till exempel vilja få rätten att scanna in en statist och ge den arvode för en dag och sedan kunna använda den scannade statisten i alla kommande produktioner.
– Den typen av utköp av rättigheter kommer att bli vanligare, men också viktigare att reglera, menar Simon Norrthon.
– Vi ser redan på röstsidan hur röster har köpts ut och sen kan de återanvändas för nya produktioner.
Karin Wegsjö lyfter fram just juridiken kring AI som central för frågan om dess roll inte bara i film-och scenkonsten, utan i hela samhället. Och medan AI:n utvecklas snabbt är regleringar och politiska processer, av nödvändighet, långsammare.
– Lagändringar ska ta tid. Det finns ett inbyggt demokratiskt skydd i att man vrider och vänder på alla tänkbara steg i processerna, men när man når utredningens slut kan det vara så att den verklighet man utrett inte längre är densamma. Vi står inför ett enormt dilemma där.
Medan man på filmsidan av branschen redan nu tydligt ser effekterna av AI och anar flera i en nära framtid är förändringen inte lika påtaglig när det kommer till scenkonst. Det är framför allt inom scenografin som man tydligt kan se en påverkan. Och potential, enligt Markus Granqvist:
– Om en del saker kan göras med AI kommer vi kanske kunna lägga mer tid på det konceptuella arbetet, vilket kan ge mer överraskande eller oförutsägbara resultat. Nu finns det en tidspress som gör att man går för den första initiala idén som är den uppenbara. Om AI kan ta hand om en del av arbetet hinner man förhoppningsvis göra tre, fyra bearbetningar och kan lämna in den som kanske var mest spännande eller roligast.
Karin Wegsjö vill till och med lyfta scenkonsten som ett område eller bransch som i längden, och som tydlig motpart till en accelererad AI-genererad kultur, faktiskt kan tjäna på utvecklingen.
– Ett ökat användande av AI kan göra de fysiska rummen där vi faktiskt möts ännu viktigare. Teatern har en enorm potential. För där finns en plats där man ser riktiga människor göra någonting i realtid och vi ser det tillsammans. Man möts. Man vet att det är på riktigt. Det kommer behövas, och det gäller i hög utsträckning också biosalonger, som kommer ha en liknande funktion. Men då måste vi också ha ett samhälle som ser och förstår att det är viktigt.
Oavsett hur den artificiella intelligensen används i framtidens nöjesbransch, oavsett hur lagstiftningen kommer utformas för att skydda kreatörer, kommer AI att fortsätta att utvecklas. Den kommer oundvikligen påverka hur film och teater produceras, hur casting görs, hur specialeffekter appliceras, hur dubbning görs, hur tusentals både stora och små saker, vilka har vi i dag inte en aning om, kommer förändras.
– Det spelar ingen roll vilka dammkonstruktioner vi bygger – tekniken är redan här, konstaterar Simon Norrthon. Vi kommer att använda oss av den i större och större utsträckning och producenter eller beställare av rörlig bild kommer inte betala för något som de kan få gratis. I den utsträckning en avatar eller digital produkt är bra nog så kommer den att vinna mark.
Minst lika intressant tycker Norrthon att AI är ur tittarperspektivet. Det kommer – väldigt snart – växa upp generationer som har levt hela sina liv med AI-framställt material och ser det som en helt naturlig del av sin vardag och verklighet.
– Det jag tror kommer att hända är att vi kommer att vänja oss vid digitala röster och kroppar, säger han. Jag tror också att vi delvis kanske kommer att föredra det. Några kommer att vänja sig vid det i den utsträckning att man hellre umgås så här än att behöva ta del av en verklig kropp. Det kan vara bekvämare att gå till doktorn om det är en avatardoktor och kanske kan man anförtro sig mer om den inte ens ser ut som en människa. Det tycker jag ska bli intressant. Vad händer med vår fantasi när vi umgås så mycket med digitala redskap?
Vill du läsa hela tidningen kan du läsa den på Mina sidor.
Publicerad: 2023-10-19
